Nya Ulricehamn: Våra satsningar börjar ge resultat i skolan

Gerhard Wichers menar att någon måste ta ansvar för skolan i kommunen och att det mesta har gått fel de senaste fyra åren. Nya Ulricehamn håller givetvis inte med. Att vända resultaten i skolan tar tid och de senaste årens satsningar inom lärandet börjar ge resultat. Antalet elever i behov av särskilt stöd har ökat kraftigt och där har vi gjort stora satsningar, en del i den satsningen är de flexgrupper som har inrättats. Socialtjänsten har stärkts för att tillsammans med skolan jobba med elever och familjer som behöver stöd och insatser som ligger utanför skolan. Vår stora satsning på matematiken och ett tvålärarsystem ser vi givetvis inte effekten av än, men vi är övertygade om att den kommer. Listan kan göras lång och vi ser en tydlig förbättring av elevernas resultat. Faktum är att meritvärdena i årskurs 9 är de högsta som uppmätts i kommunen sedan den nya läroplanen Lgr11 infördes för drygt tio år sedan. Under mandatperioden har ramen för lärandet ökat med 91,5 miljoner kronor, men resan måste fortsätta och vi hoppas få förnyat förtroende för att fortsätta den.

Vad gäller ordning och arbetsro så är det något som ständigt jobbas med och de flesta elever sköter sig bra. Det är förhållandevis få elever som stör ordningen och arbetsron, men varje individ som stör, är en för mycket. De incidenter som inträffar i skolan, är händelser som ofta har börjat hemma eller på sociala medier. I de fall föräldrarollen brister behövs ett ökat stöd, men problemen tas med till skolan och fler vuxna i skolan är också en åtgärd.

Både Gerhard Wichers och Åsa Odén berör våra högstadieskolor. Äntligen är beslutet fattat om att bygga nytt och vi är glada över att det nu blir tre skolor. En stor högstadieskola i centralorten har vi aldrig trott på. Mindre skolenheter har många fördelar sett ur ett elevperspektiv, men också för att attrahera nya lärare. En stor skola gör inte det. Wichers undrar om vi behöver ”köra ungdomar kors och tvärs för att fylla Ätradalsskolan”. Om de elever som går i Timmele i stället placeras i stan får de ändå åka buss. Vi tror på landsbygden, allt ska inte finnas bara i centralorten. Det finns också en anledning till att man en gång byggde en högstadieskola i Timmele.

Landsbygdsperspektivet är också något som Åsa Odén lyfter i sin insändare, men vi ser det ur två olika perspektiv. I början av mandatperioden uttalade vi tydligt att våra förskolor och skolor ska få finnas kvar och utvecklas på de orter som de finns på idag, ett löfte som vi hållit. Just nu genomgår Hössna skola en större renovering och snart står Vegby skola på tur. Utemiljöerna vid dessa skolor är redan färdiga. I Marbäcks skola har vi byggt en fin särskola. I Hökerum och Hössna har förskolorna byggts ut och under nästa mandatperiod kommer även Gällstad, Dalum och Trädet ha nya lokaler för sina förskolor.

Vi anser att det är viktigt att det finns ett högstadium även utanför centralorten och den norra delen har ett elevunderlag som möjliggör detta. Från början har vi redovisat att det underlaget måste inkludera Hössna. Alla utom de som bor i Timmele tar idag buss till Ätradalsskolan, liksom Hössna till Ulricehamn. Ur den aspekten blir det ingen skillnad. Odén lyfter barnens kvällsaktiviteter som en motivering till att ungdomarna ska gå i Ulricehamn. Vi förstår att det kan vara svårt att få ihop skjutsande fram och tillbaka, men det gäller för de flesta som inte bor i centralorten. Vad vi förstår finns också ett gemensamt engagemang Hössna-Timmele exempelvis inom fotbollen. I det här fallet menar vi att det allmänna intresset av att kunna bibehålla förskolor och skolor på landsbygden överväger, även om vi förstår de dilemman som kan uppstå i det Åsa Odén beskriver.

Mikael Levander (NU)

Anna-Karin Sellberg (NU)