Nadim Ghazale: Nadim Ghazale: ”Upplopp är de ohördas röst”
Martin Luther King sade; ”riot is the voice of the unheard”. Upplever man sig systematiskt illa behandlad tillräckligt länge är man beredd att bita tillbaka, även om det bettet skadar dig och ditt eget community mest. När man på fredliga sätt försökt få sin röst hörd utan resultat stiger värmen, intensiteten höjs. En redan varm kittel som hela tiden hålls nära kokpunkten genom utanförskap, förtryck och fattigdom kräver ingen större temperaturökning för att koka över.
Men folket gillar klarspråk. Det är en mer förekommande mening i CV:n än att man ”brinner” för saker. Raka rör, direkt feedback och inget duckande för elefanten i rummet. Vi måste kunna prata om saker på ett öppet och uppriktigt sätt utan att stämplas eller förvisas. Så brukar det låta när vi pratar om invandringens negativa effekter på vårt samhälle – och de har rätt. Vi har flera stora problem med invandringen i Sverige som vi måsta ta itu med. Men vi har också ett jätteproblem med rasism. Allt sker parallellt. Att inte erkänna att rasismen ens existerar, men samtidigt kräva att vi ska se invandringens problem i vitögat, är ett hyckleri utan dess like.
”Samma människor brukar i nästa andetag självklart ta avstånd från rasism, för att samtidigt vara rasistiska rörelsers bästa kampanjarbetare.”Nadim Ghazale
Vore det inte bättre att erkänna och lyfta även det till ytan för att kunna förändra, förbättra och minska risken för upplopp och våldsamheter. Samma människor brukar i nästa andetag självklart ta avstånd från rasism, för att samtidigt vara rasistiska rörelsers bästa kampanjarbetare. Medvetet eller inte, men frågan måste erkännas för att kunna diskuteras. Oavsett om ämnet är strukturell rasism, invandringens effekter eller våra olika förutsättningar.
Innan du nu blir arg, ställ dig själv en fråga, en fråga inspirerad av Jane Elliot.
Hade du velat bli omtalad och behandlad som, eller i princip byta liv och bostad med en genomsnittlig svart person från USA, eller utländsk person i Sverige?
Bytena lär bli få. För det är jobbigt att vara utanför, segregerad, i minoritet med generellt sämre språk, ekonomi och förutsättningar. Innerst inne vet du det, och då återstår frågan. Varför låter du det fortgå? Det som gör att du aldrig skulle vilja byta. Det som är själva essensen i ditt privilegie.
”Jag kastar varken skuld eller delar ut offerkoftor, jag gör bara det som jag vill att fler ska göra. Öppnar ögonen, acceptera de olika förutsättningarna, erkänn problemen och var själv en kraft i arbetet för det bättre.”Nadim Ghazale
Jag kastar varken skuld eller delar ut offerkoftor, jag gör bara det som jag vill att fler ska göra. Öppnar ögonen, acceptera de olika förutsättningarna, erkänn problemen och var själv en kraft i arbetet för det bättre. Jag vill att vi slipper ställas mot varandra i kravallutrustning framför brinnande byggnader och plundrade butiker.
