Bostäder, ekonomi, skatter, pension, jämställdhet och välfärd hamnade längst ned på listan och det kanske kan tyckas lite märkligt, med tanke på att det är frågor som ofta debatteras. Bland politiker i alla fall...

Sommarens extremväder gjorde att antalet personer som angav klimat och miljö som en av de viktigaste valfrågorna har fördubblats jämfört med motsvarande Sifomätning i juni. Men i topp hamnar den inte. Eftersom engagemanget för flera andra frågor också har ökat, har klimatet inte klättrat på listan.

– Klimatfrågan är komplex och påverkar människor indirekt. Även om frågan har börjat sjunka in hos många, ligger den längre ifrån människors vardag än skola och sjukvård. Folk tänker i första hand på sådant som är nära och lätt att förstå, säger Johanna Alkan Olsson, lektor vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, till tidningen Expressen.

Frågor som är viktiga i riksdagsvalet, går de att föra ned till lokal nivå? Kan kommunpolitiker åstadkomma förändringar/förbättringar i de frågor som väljarna anser vara de viktigaste nationellt? Ja, men i olika stor utsträckning.

Sjukvård är ingen primärkommunal fråga, den hanteras av landstingen, för de som bor i Sjuhärad alltså av Västra Götalandsregionen. (Den kommunala hemsjukvården utgör en ytterst liten del av den stora kakan.)

Skolan är en kommunal angelägenhet sedan 1991, även om det är en verksamhet som övergripande styrs av staten. Men på vilka platser och i vilka lokaler undervisningen ska bedrivas, resurstilldelning, tjänstetillsättningar, löner med mera är kommunens sak att bestämma.

Frågor rörande invandring faller till stor del på staten, men kommunerna har stor del i hur väl integrationen lyckas.

De stora besluten om klimat och miljö fattas av riksdagen (eller på internationell nivå), men det finns självklart ett stort antal insatser som kan göras lokalt och med kommunala beslut som grund, som energibesparande åtgärder, användande av förnybar energi, källsortering och återvinning, vilken mat som serveras inom kommunala verksamheter, användandet av giftfria material med flera.

Äldrevård och omsorg har ett statligt regelverk som styr övergripande, men det praktiska handhavandet av dessa frågor är det kommunerna som håller i, ungefär som skolan.

Det har sagts tidigare, men kan konstateras igen: Jämfört med rikspolitiken är debattklimatet milt i Ulricehamns kommun. De gånger det hettar till är när skolfrågorna hamnar i fokus, just nu den eventuella, centraliserade högstadieskolan, som nog en del partier hoppas ska påverka valutgången.

Så kan det bli, men även om skolfrågan ofta förekommer i debatten, är det ändå ett begränsat antal, och samma, röster som hörs, och jag undrar om det är så många som låter den påverka hur de röstar.

Hur staden ska utvecklas i framtiden finns det också olika uppfattningar om, medan däremot landsbygdsfrågorna i dag verkar ha hög prio för alla partier – de har väl insett att majoriteten av kommunens invånare (och väljare) bor utanför centralorten...

Frågor om brott och straff, invandring och integration har aldrig varit några stora stridsämnen i Ulricehamnspolitiken. (Polisverksamheten är för övrigt statens ansvar.)

I Tranemo kommun är det framförallt äldreomsorgen – var den ska bedrivas och av vem – som det kivas om inom politiken.

Åtta dagar återstår till valdagen. Många har förtidsröstat, men det är ändå 9 september som grunden läggs för hur den politiska makten ska fördelas de närmaste fyra åren. Använd den möjlighet ni har att rösta fram det parti och de personer som ni tror klarar uppgiften att styra land, region och kommun bäst. Försöker man inte påverka, har man ingen rätt att gnälla.