Politiker diskuterade skolmat och folkhälsa
Vid kommunfullmäktige i torsdags berättade beredningen för välfärd om den uppföljning som man gjort av måldokumentet för folkhälsa 2021-2016. Det antogs 2013 och omfattade drygt 22 mål.
Det visar sig nu att flera av dessa har kunnat avslutas, antingen för att de enbart riktar sig till kommunanställda, eller är lagreglerade eller förekommer i andra styrdokument.
Kvarvarande nio mål har följts upp. Beredningen konstaterar att mycket arbete har gjorts vad gäller folkhälsa. Verktyg har tagits fram och blivit en del av förvaltningens arbetssätt i vardagen.
Dessutom bedrivs folkhälsoarbetet i stor utsträckning genom regional samverkan.
En slutsats beredningen drar utifrån detta är att måldokument och handlingsplan inte längre behövs.
Fullmäktigeledamoten Mikael Levander (NU) hade emellertid en synpunkt gällande ett av målen, att främja goda matvanor.
Han påpekade att den mat som serveras i skolorna till stor del lever upp till krav på ekologisk hållbarhet, hållbara transporter och så vidare. Samtidigt finns det barn och elever i skolan som inte äter.
Och att inte äta skollunch får en rad negativa konsekvenser, såväl hälsomässiga som på annat. Med hungriga elever minskar fokus på skolarbetet, vilket kan bidra till att resultaten i skolan sjunker, enligt Mikael Levander.
Mattias Josefsson (S) sa att det är något som kommunstyrelsen får ta till sig och närmare undersöka.
