Personalprotest om pressat läge i förskolorna
UT har tidigare berättat om reaktioner och kritik mot den så kallade resursfördelningsmodellen i Ulricehamns kommun. Det gäller ersättningen till förskolorna för deras kostnader för att bedriva förskoleverksamhet.
Nu har personal vid de kommunala och de fristående förskolorna var för sig vänt sig till tjänstemän och politiker i frågan. Totalt är det personal vid 22 förskolor som har skrivit under breven.
En bärande del i kritiken gäller att antalet barn i verksamheten ökar, dock utan motsvarande tillskott resurser. Vilket i sig innebär en ökad belastning på de anställda, som får svårt att tillgodose barngruppens behov.
Personalen menar även att den nuvarande resursfördelningsmodellen i praktiken kan leda till ökade kostnader utan att förskolorna får motsvarande ersättning.
En konsekvens av resursfördelningsmodellen, som gjordes om för några år sedan, blir att ersättningen minskar per barn, eftersom allt fler barn har längre vistelsetid, enligt breven.
Detta beror på att ersättningsnivån i nya modellen är densamma inom vissa tidsintervall oavsett hur länge barnet faktiskt vistas i verksamheten.
Så här skriver friskolorna:
”Om man har tio barn som är 16 timmar per vecka eller tio barn som är 44 timmar per vecka så är det självklart att arbetsbelastning och kostnader skiljer kraftigt”.
Här efterfrågas en återgång till en modell som bättre speglar de faktiska kostnaderna.
Malin Molid Svenningsson är verksamhetschef för förskolan i Ulricehamns kommun. Efter att hon i förra veckan tagit del av skrivelsen från de kommunala förskolorna, kallade hon in samtliga förskolechefer till ett möte i fredags för att diskutera skrivelsen.
– Vi fick igenom innehållet tillsammans. Och jag tar det som de skriver på allvar. Därför tar vi med synpunkterna i det fortsatta arbetet, säger Malin Molid Svenningsson.
– Närmast kommer vi inför budgeten för 2019 att göra riskanalyser och barnkonsekvensanalyser utifrån vad som nu lyfts fram.
Den oro och de risker som personalen på förskolorna lyfter fram i skrivelsen, kom det som en överraskning?
– Nej, det mesta är frågor som vi redan arbetar med. Det som nu framkommer är deras upplevelse av hur situationen ser ut. Min tolkning av skrivelsen är att de vill värna om en god verksamhet, säger Malin Molid Svenningsson.
Finns det anledning för er att lyfta frågan politiskt?
– Hela sektor lärande behöver jobba med det som tas upp i skrivelsen. Det är ett långsiktigt arbete. Det innebär att vi även behöver lyfta detta med politiken. Skrivelsen är även ställd till politikerna, säger Malin Molid Svenningsson.
