Nadim Ghazale: Nadim Ghazale: Aldrig har jag varit så tacksam över sällskap och nässprej
Att göra det med skrivande eller diverse förberedelser till någon annan bisyssla är jag van vid. Men att polisjobba hemifrån iklädd raggsockar, mjukisar och en t-shirt som det står ”min pappa är bäst” på samtidigt som jag skriver analyser, yttranden, lägesbilder eller viktiga dokument till kommunen var nytt. Snuvig, hostig, isolerad och sådär typiskt manligt ynklig hann jag vara i sex dagar innan jag fick svar på mitt covidtest. Negativt. Fy vilken besvikelse. Genomled jag allt det där för ingenting! Kunde man i alla fall inte fått växla ut ett par antikroppar för besväret. Det är så klart märkligt att bli besviken över att man INTE drabbades av viruset som på ett par månader kostat 5000 svenskar livet, men så kände jag. Känslor är lika galna som tankar, man styr dem sällan utan de härjar fritt sådär lekfullt som en treåring på en lekplats.
Hösten började i alla fall lika snopet som våren gjorde och det är väl en tidsfråga innan man drabbas av det riktiga viruset i den där andra vågen som tar fart. Så det gäller att fortsätta hålla avstånd och stanna hemma vid förkylningssymptom. Viktiga ord men jag blivit utled på. De har etsat sig fast i huvudet som en gammal Aqua-låt från 90-talet. Förkylningssymptom blev mitt nya Barbie girl och håll avstånd blev Doctor Jones.
Som tur är sköts det mesta digitalt i dag, så jag fick en anledning till att sköta hygienen för att se representabel ut framför webbkameran, annars vettifan vart det hade tagit vägen. Att vara hemma dödssjuk eller skadad och inkapabel till att göra något annat än vila och återhämta sig har jag varit tidigare, men då orkar man inget annat än bara vila. Nu var ändå energin på någorlunda normala nivåer fast plus förkylningssymtom. Äntligen fick jag förståelse för uttrycket klättra på väggarna. Aldrig har jag varit så tacksam för min fru som när hon kom hem med nässpray till mig efter en hel dags syrebrist och berättade om sin dag på barnmorskemottagningen.
”De har etsat sig fast i huvudet som en gammal Aqua-låt från 90-talet. Förkylningssymptom blev mitt nya Barbie girl och håll avstånd blev Doctor Jones.”Nadim Ghazale
Karantän var jobbigt men då lyfte jag blicken. Tänkte på de som i månader fått isolera sig helt i nedslängda samhällen och länder. Tänkte på de som legat på IVA eller gått bort. Det här har varit en prövning och alla har betalat ett pris, vissa högre än andra och jag känner en stor sorg över allt det hemska som det fört med sig. Jag tänker samtidigt på vår strategi, den typiska medelvägen. Vi stängde ner, men bara lite. Isolerar oss, men bara om vi har Barbie girl. Jobbar vidare men mest hemifrån. Om vi tänker på Doctor Jones överallt så slipper vi nog munskydd. Gå ut på stan, men stanna sittande och undvik dansliknande rörelser.
Landet lagom har gjort det igen, vi kanske inte är bäst men vi är heller inte sämst, det har Jante lärt oss. Två av det svenskaste som finns tar oss igenom detta och kommer troligtvis i efterhand få oss att känna oss helt okej med det. Okej är nämligen varken bra eller dåligt, det är lagom.
