Annons

Lars Näslund: Lars Näslund: Ulricehamn bör hålla tåg-tummarna för Borås

Nej, frågan om en höghastighetsjärnväg med station i Ulricehamn är inte död och begraven – även om Trafikverket nu inte vill låtsas om vad Sverigeförhandlingen skrev i slutrapporten. Om Borås stad väljer att följa Moderaternas och KD:s utspel färska utspel borde möjligheterna för Ulricehamn dessutom underlättas.
Lars Näslund
Publicerad 12 februari 2019
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Den här skissen över möjliga höghastighets-, regional- och pendeltåg på sträckan Göteborg-Jönköping tog Västra Götalandsregionen fram 2016 i sin så kallade funktionsutredning. Där ingick en station i Ulricehamn.
Den här skissen över möjliga höghastighets-, regional- och pendeltåg på sträckan Göteborg-Jönköping tog Västra Götalandsregionen fram 2016 i sin så kallade funktionsutredning. Där ingick en station i Ulricehamn.Foto: Skiss: Västra Götalandsregionen

Ulricehamn

Den läsare som sedan länge gett upp om att hänga med i turerna i evighetsdiskussionen om Götalandsbanan/höghastighetsjärnvägen är sannerligen förlåten.

Annons

Just nu byggs den 87 mil långa höghastighetsbanan Rail Baltica (250 km/h) från Tallinn till Warszawa. Den började planeras 2010 och beräknas stå klar år 2026. Den föreslagna höghastighetsbanan Stockholm-Göteborg/Stockholm-Malmö skulle bli klart kortare – men när den kan stå klar är ännu skrivet i stjärnorna. Infrastrukturminister Tomas Eneroth bör ta Trafikverket i örat å det bestämdaste; svensk planering går orimligt långsamt.

Här är den planerade sträckningen av Rail Baltica (ljusblå linje).
Här är den planerade sträckningen av Rail Baltica (ljusblå linje).Foto: Karta: Rail Baltica

Men det gäller även politiken i denna fråga. Beslutsångesten har nått generande nivåer, men i och med S-MP-C-L-överenskommelsen står nu sex av åtta partier bakom bygget. Eneroth gör rätt bedömning när han nu säger att det inte längre går att vänta in Moderaterna.

Men medan finansieringsbesluten i regering och riksdag dröjer pågår, äntligen, åter diskussionerna här i regionen om hur man bör och kan bygga den järnväg som ju faktiskt redan är beslutad (om än endast till en liten del finansierad), alltså sträckan Göteborg-Borås, liksom fortsättningen österut till Jönköping.

Ett par, i mina ögon, väsentliga inspel har skett de senaste veckorna för att få Trafikverket på nyktrare tankar efter det oroväckande så kallade positionspapperet som publicerades 5 oktober i fjol. Det var i det dokumentet som Trafikverket i praktiken dödade tanken på att stationen i Borås skulle byggas i centrum, utan en bra bit söder om stan – om kommunen inte vill betala åtskilliga miljarder kronor på egen hand. Likaså skulle strategin innebära att loppet i praktiken vore kört för Ulricehamn; banan skulle med all sannolikhet dras söder om Åsunden.

Den här kartbilden där en tänkt dragning av höghastighetsjärnväg är dragen förbi Borås centrum och åt öster medger passade vid Ulricehamn har Borås stad nyligen publicerat i ett dokument om stadens nya översiktsplan. Dragningen stämmer väl med det som kallas för ”korridor Gul”.
Den här kartbilden där en tänkt dragning av höghastighetsjärnväg är dragen förbi Borås centrum och åt öster medger passade vid Ulricehamn har Borås stad nyligen publicerat i ett dokument om stadens nya översiktsplan. Dragningen stämmer väl med det som kallas för ”korridor Gul”.Foto: Karta: Borås stad

För att göra en långt resonemang kort är det i praktiken så, att ska Ulricehamn ha en chans att få banan dragen via stan, vilket inte minst politikerna Mattias Josefsson (S) och Lars Holmin (M) liksom kommunchefen Håkan Sandahl arbetat för, behöver Trafikverket dra spåret genom Borås i det som kallas för ”korridor Gul”, med station parallellt med den nuvarande. Men för att kunna avgöra om det är tekniskt möjligt utan att skada viktiga delar av stadsmiljön (vilket till exempel konsulten Per Corshammar bedömer är möjligt) begärde Borås stad härom året att Trafikverket skulle utföra ett par specifika undersökningar – men fick nej till svar. Därför har Borås stad inte heller kunnat argumentera för exakt hur den för staden kanske viktigaste frågan det närmaste seklet bör hanteras.

Därför var det initiativärende som Moderaternas Annette Carlson och Kristdemokraternas Niklas Arvidsson väckte i kommunstyrelsen 17 december vettigt: ”Kommunstyrelsen påbörjar utredning för att fastställa det stationsläge och den dragning av järnväg som är lämpligast”, löd förslaget. Eller på ren svenska: Vill inte Trafikverket måste kommunen själv bekosta nödvändiga utredningar – vi kan inte längre i n t e ha en åsikt i stationsfrågan.

Att det S-ledda styret med Ulf Olsson i spetsen (där även C och L nu ingår) inte avfärdade förslaget utan skickade det vidare för beredning var väntat. Olsson, hård kämpe för järnvägsbygget, inser att den gamla drömmen om station under jord är hopplös. Men nu bör han driva på ett raskt beslut om pengar till nämnda utredningar – och underlättar det borde Ulricehamns kommun kunna stötta upp.

Det andra intressanta nya inspelet finns i den diskussion som tagit fart mellan, å ena sidan, Västra Götalandsregionen, VGR, och berörda kommuner och Trafikverket å den andra. Härom veckan hölls ett större möte för att rensa luften och komma vidare.

Ett par noteringar därifrån:

– Nämnde Ulf Olsson uppges ha varit ”mycket tydlig” gentemot Trafikverket om att det enbart är en centralt belägen station i Borås som är intressant. (Att det alls behöver påpekas är märkligt.)

Annons

– Parterna ska nu ”verka för” byggstart någon gång år 2025-2027. Minister Eneroths löfte om 2024 bedöms alltså inte längre möjligt.

– Stationsläge även i bland annat Bollebygd ska ”prövas”, som det heter.

– Trots allt utredande som gjorts blir det omtag på planeringen för hela sträckan Göteborg-Borås. Men insikten att hur dragningen från Jönköping österut påverkar lösningen i Borås (och därmed Ulricehamn) medges nu öppet. Trafikverket ska nämligen studera Jönköping-Borås för att kunna identifiera korridorer i Borås.

I detta textavsnitt i Sverigeförhandlingens slutrapport finns ”brasklappen” som kan läsas som att Ulricehamn bör ges en ny chans.
I detta textavsnitt i Sverigeförhandlingens slutrapport finns ”brasklappen” som kan läsas som att Ulricehamn bör ges en ny chans.Foto: Ur Sverigeförhandlingens slutrapport

Detta kan förstås läsas som en öppning för spår förbi Ulricehamn. Och det var ju också vad som i praktiken avsågs med den sent tillkomna formuleringen i Sverigeförhandlingens slutrapport från december 2017, där regionen och Ulricehamns kommun hade tryckt på för skrivningen ”det inte går att kategoriskt säga att inga ytterligare stationer ska tillkomma”.

Men att Trafikverket har velat distansera sig från Sverigeförhandlingens slutsatser har länge varit tydligt, och på nämnda möte härom veckan med VGR och kommunerna var intrycket att ovan nämnda öppenhet för ”station Ulricehamn” – hittills – inte har fångat den stora myndighetens intresse.

Summa summarum i februari 2019: Ulricehamn har att hålla tummarna för Borås stationskamp.

Annons
Annons
Annons
Annons