Kajsa Kettil: Kajsa Kettil: Godkänt betyg till förslaget från Ulricehamn
Rubriken är möjligtvis tillspetsad. Och samtidigt inte. Förslaget till nytt betygssystem och slopade kursbetyg som presenterades i veckan har tagits fram efter många besök på skolor från Ystad till Haparanda (och även Ulricehamn). Arbetet har letts av regeringens särskilde utredare Jörgen Tholin från Ulricehamn. Hans bostadsort spelar roll. Vi återkommer till det.
Regeringens särskilde utredare är docent i pedagogik vid Göteborgs universitet och huvudsekreterare på Vetenskapsrådet, och har forskat om just betyg. En tungviktare på området, med andra ord. Samtidigt verkar han mån om att hålla sig à jour med dagens skola, alltså vardagen för lärare och elever. Under ett telefonsamtal i taxin mellan Landvetter och Ulricehamn, efter några intensiva intervju- och presentationsdagar i Stockholm, berättar han om de gångna två och ett halvt årens arbete, ett uppdrag som skulle ha varit klart för ett år sedan men som förlängdes genom tilläggsdirektivet att förutom ett nytt betygssystem även utreda hur betygsinflationen ska stoppas.
Det är uppenbart att Jörgen Tholin är engagerad i frågan hur elevers prestation ska bedömas så rättvist som möjligt. Det är också tydligt att han trivs i skolan och tar eleverna på allvar. En självklarhet, kanske, men nog har bakgrunden som lärare på en mindre ort påverkat. Enligt honom själv har åren som svensk- och engelsklärare på Ulrikaskolan och Stenbocksskolan gett honom perspektiv som många storstadsbor saknar. När politiker och tjänstemän i Stockholm fokuserar på problemen att långa kötider till gymnasieskolor leder till att elever inte får sitt förstahandsval, kompletterar han med kunskap om den mindre kommunens utmaningar. Här kan det exempelvis handla om svårigheten att anställa behöriga lärare.
Den färska betygsutredningen har tack vare detta tänkt på tillvaron för alla elever, inte bara de som går innanför tullarna i huvudstaden.
Kortfattat innebär förslaget att gymnasieskolan slopar de nuvarande kursbetygen och ersätter dem med ämnesbetyg, det vill säga så som det såg ut tidigare och som grundskolan har i dag. Utredningen föreslår även ytterligare ett betygssteg för underkänt, som ges till den elev som ligger nära godkänt men inte riktigt når ända fram. Ett annat inslag tar upp kompensatorisk betygsättning, vilket innebär att lärarna får ge det betyg som bäst representerar elevens nivå. I dag upplever många elever att de bedöms utifrån sin sämsta prestation. Och för att förebygga betygsinflation, alltså att elever över tid får allt högre betyg utan att kunskaperna ökar, innehåller utredningen till exempel ett förslag på ett examensprov för gymnasiet. Provet ska presenteras separat och fungera som ett alternativ till betygen vid ansökan till högskolan.
”En tillfällig svacka eller ett enda dåligt prov i början av gymnasiet skulle därmed inte sabotera den ljusnande framtid för nybakade studenter.”Kajsa Kettil, chefredaktör
Riksdagspartierna är generellt positivt inställda till Tholins slutsatser. Det är utmärkt, för överlag är det här vettiga förslag. Ämnesbetyg skulle innebära att eleven söker vidare till högskolan på betygen från trean. En tillfällig svacka eller ett enda dåligt prov i början av gymnasiet skulle därmed inte sabotera den ljusnande framtid för nybakade studenter. Stressen att konstant vara på topp skulle minska, och gymnasietiden skulle handla mer om lärande än om strategier för att få A i varje kurs. Men den minskade stressen betyder inte att eleverna ska anstränga sig mindre. Och det är här vi vuxna kommer in i bilden. Redan i låg- och mellanstadiet måste naturligtvis lärare, men även föräldrar, visa hur viktigt skolarbetet är.
Då bör eleven också uppleva att flit ger färdigheter, även i de yngre årskurserna. Tyvärr har det i Sverige länge funnits ett slags fobi för betyg och examensprov. Men inställningen att det är fel att ge barn och ungdomar en ”stämpel” riskerar att slå helt fel. För att utvecklas måste man få reda på sin nivå. Rädslan att gradera elever syns även i regeringens skepsis inför förslaget om ett examensprov. Dessa prov skulle inte blandas ihop med betyget, utan presenteras separat, och ändå ger utbildningsminister Anna Ekström (S) tummen ner: ”Men jag kan direkt se att det finns uppenbara nackdelar med examensprov, till exempel att allt avgörs på ett enda prov.” säger hon i en intervju till TT.
Förhoppningsvis är det bara en tandlös markering för att blidka partikamrater som är tveksamma till den delen av utredningen. För Ekström har sedan hon tillträdde glädjande nog visat större intresse för klassisk katederundervisnings betydelse för framtida bildning än sin föregångare Gustav Fridolin (MP). En utbildningsminister som inser att det först krävs kunskaper för att senare kunna analysera och sätta fakta i ett sammanhang inser naturligtvis att ett examensprov är en möjlighet, inte ett straff. Precis som utbildning i stort.
Veckans frågetecken
Orange, blått, grönt eller kanske rosa? Just nu pågår arbetet på UT:s redaktion för fullt med att förbereda ett ansiktslyft för papperstidningen. Resultatet ser du i nästa veckas torsdagstidning.
Veckans utropstecken
Missa inte Agneta och Göran Tjäders minnesord i torsdagstidningen, tillägnade ulricehamnaren och den före detta koncentrationslägerfången Wadek Slonawski som nyligen gick bort. Wadek berättade flera gånger i UT om sina upplevelser under andra världskriget, och jag fick själv en pratstund med honom så sent som i våras. Läs och minns!
