Från dipp till ett tränings- och kulturcentrum

Det är lugnet före stormen, då jag träffar Anna-Lena Kjellman i Blidsbergs bygdegård, dagarna före lördagens hälsomässa.

För sin inre syn ser Anna-Lena Kjellman hur utställarna och deltagarna är utplacerade i stora salen, en trappa upp i bygdegården. ”Torget”, som hon kallar det med tanke på de aktiviteter som väntar. Inte minst när det gäller försäljningen av närproducerade livsmedel.

Ekologiska ägg. Surdegsbakat bröd. Kryddor och grönsaker.

– Det finns torghandel i Ulricehamn och Falköping. Så varför ska inte vi få ha ett torg med försäljning? som hon säger.

Sen ger hon en entusiastisk beskrivning av det som de medverkande kommer att erbjuda. Det handlar inte bara om mat; här blir även plats för företag inom hälsobranschen som erbjuder näringstillskott, smoothies och hudvårdsprodukter. Utställare som visar behandlingsmetoder av olika slag finns också på plats.

Självklart är Blidsbergs bygdegårdsförening en av utställningarna. För vad som framgått av tidigare rapportering, inte minst i UT, under senare år, har föreningen utvecklat sin verksamhet till ett levande tränings- och kulturcentrum. Nu senast var det den nya mountainbikebanan som blev klar att använda.

Anna-Lena Kjellman flyttade till Blidsberg för drygt 15 år sedan, men som aktiv i bygdegårdsföreningens styrelse har hon koll på historiken.

Föreningen bildades 1942, genom ett samgående av andra lokala föreningar. För att finansiera bygget av den blivande bygdegården ”tiggdes det ihop 300 stockar timmer, 335 kronor i kontanter, därtill köptes skog på rot till ett pris av 1 038 kronor”.

Första om- och tillbyggnaden gjordes på 50-talet, som ett sätt att ge plats för föreningens växande verksamhet. Ytterligare en tillbyggnad skedde 1994, då ett fullt utrustat kök samt samlingslokaler tillkom.

Redan från start var idrotten en viktig del i verksamheten. Här spelades bland annat bordtennis. Och det fanns planer på utveckling. Så sent som på 90-talet var inriktningen att bygga en bowlinghall.

Men även kulturen hade sin givna plats. Under många år var dans till musik av turnerande dansorkestrar ett självklart inslag i verksamheten. Detta lockade som en regel en stor publik.

På väggen vid ingången till stora salen hänger affischer från några av de shower som arrangerats här under senare år. Nu närmast väntar Hon är jag, en hyllning till Lill-Babs, som ges i bygdegården den 2 november.

– Vi har fortfarande några biljetter kvar. Men att chansa på att åka hit samma kväll utan biljett är inte att rekommendera, jag räknar med utsålt, säger Anna-Lena Kjellman.

I början av 2000-talet upplevdes en dipp, både vad gäller tillströmningen av besökare och engagemang i föreningen. Denna utveckling var man inte ensamma om i Blidsberg. Snarare var det en konsekvens av den samhällsomvandling som då skedde i hela landet i form av urbanisering, avveckling av samhällsservice och ett minskat intresse för föreningsliv.

Och vore det inte för de killar som fick den ”smått tokiga” idén att starta ett gym, så är det osäkert om bygdegården i Blidsberg hade fått det uppsving som senare skulle visa sig.

– Man kan säga att gymmet blev lite av ett startskott till en nystart. Det var några killar som ville ha möjligheten att träna på hemorten istället för att vara tvingade att åka in till Ulricehamn, berättar Anna-Lena Kjellman.

När hon själv flyttade till Blidsberg några år senare, var hon i lite av samma situation.

I dag kör hon fulltecknade träningspass, flera gånger i veckan. Det är sittgympa, cirkelfys och rörlighetsträning.

– Många av deltagarna skulle inte ha tränat om de varit tvungna att ta sig till Ulricehamn. Men närheten här gör att det blir av, säger Anna-Lena Kjellman.

Hon berättar om en av deltagarna, en man på dryga 50 år, som kör skogsmaskin till vardags.

– Han berättar att han aldrig har mått så bra som nu efter att han börjat träna. Det är jätteroligt att få såna kommentarer, säger Anna-Lena Kjellman.

Kanske lika viktigt som träningen är möjligheten till samvaro. Vi pratar om att träningen för många även har den funktion som en gång danserna en gång hade.

– Det är många gemensamma beröringspunkter, konstaterar Anna-Lena Kjellman.

Vad betyder den verksamhet som bygdegårdsföreningen har byggt upp?

– Det ger chans till aktiviteter på hemmaplan. Friskvård och social samvaro. Verksamheten bidrar till gemenskap för de boende inte bara i Blidsberg utan även i trakten härikring. Hit kommer människor från Dalum, Trädet, Brismene och andra platser.

Planer på att utvecklas ytterligare finns också. Vid lördagens hälsomässa kommer frågan att lyftas från bygdegårdsföreningen.

– Bland annat tänker jag på möjligheterna att starta ett stick- och virkcafé. Det kan vara anspråkslösa träffar där man träffas, fikar och ägnar sig åt handarbetet, säger Anna-Lena Kjellman.