Anna Claesson: Anna Claesson: Karl-Bertil borde vara mer självklar än Kalle

Julen är traditionernas tid. Alla familjer har sina. De kan vara svåra att förändra, men också en mysig trygghet att hålla fast vid. Och det finns många vattendelare. En finnig tonårskille med röst som spricker verkar vara en av de största i vårt avlånga land.
Anna ClaessonSkicka e-post
Publicerad 24 december 2019
Detta är en personligt skriven text i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Karl-Bertil Jonsson borde vara minst lika given som Kalle Anka på julafton, tycker UT:s nyhetschef Anna Claesson. (bilden är ett montage)
Karl-Bertil Jonsson borde vara minst lika given som Kalle Anka på julafton, tycker UT:s nyhetschef Anna Claesson. (bilden är ett montage)Foto: Pontus Lundahl/TT, IMDB

Vissa äter lutfisk, andra grisfötter. Någon sätter in granen till första advent, andra dagen före julafton. Vissa skickar julkort, en annan sms. Många tittar på Kalle Anka och hans vänner på julafton.

Nära fyra miljoner är det som kommer att bänka sig framför Kalle klockan 15 i dag. Alla känner vi igen replikerna från tjuren Ferdinand, kocken Tony med frikadellerna och Långben framför ratten. Men replikerna som yttras några timmar senare är det inte lika många i vårt avlånga land som kan. Nämligen de från den tecknade lilla julsagan om Karl-Bertil Jonsson.

Berättelsen om den fräknige tonåringen är en vattendelare. Och enligt min helt ovetenskapliga undersökning bland vänner och bekanta kan det vara en av julens största. De som känner till Tage Danielssons varma och roliga julsaga älskar den och ser den som en av julaftons självklara hållpunkter.

Men de som inte känner till den gör just inte det. De har ofta ingen aning. Och det verkar inte vara en generationsfråga. Mer en fråga om tradition. Antingen har du en familj som kan sin Karl-Bertil. Eller så har du inte det. Och det är givetvis ingen stor sak oavsett hur det ligger till.

Karl-Bertil Jonssons jul har sänts varje julafton sedan 1975 och skrevs av Tage Danielsson för att bli en ”modern julsaga som kunde konkurrera med Kalle”. I den 23 minuter långa, tecknade, sagan får vi följa 14-årige Karl-Bertil vars största idol är Robin Hood. Efter en lång dag som extrajobbare på Posten bestämmer sig Karl-Bertil för att göra exakt som idolen. Ta från de rika och ge till de fattiga. Och så blir det. Han omfördelar julklappar från de rika, till dem som bor i slumkvarteren. Han sprider julens budskap om givmildhet och kärlek och efter de där 23 minuterna känns det varmt i magen på ett helt annat vis än bara från julbordets läckerheter eller glöggen som dracks till Kalle.

För Karl-Bertil Jonsson har faktiskt något mer än Kalle Anka. Förutom odödliga oneliners som ”Jag har närt en kommunist vid min barm” så väcker den frågor om medmänsklighet, om solidaritet och vad julen egentligen handlar om. Och nog för att Kalle och hans vänner är trevliga, men deras budskap är inte mycket djupare än Kalles hopfällbara badkar i husvagnen.

Precis som med många andra jultraditioner spelar det ingen som helst roll i det stora hela exakt vad du och dina nära gör och inte gör. Det är helt upp till var och en. Men på den här julens önskelista skriver jag att fler borde bänka sig framför tv:n ikväll klockan 19. Att Karl-Bertil Jonsson och hans budskap får en lika självklar plats i hemmen som Kalle. Så kanske, bara kanske, vi får ett uns av extra snällhet och solidaritet under granen i år.

Så, från mig och alla kollegor här på UT – en riktigt god jul!

VECKANS:

Roligaste julcitat: Bjuder komikern Marcus Berggren på i sin krönika i GP om julen och att umgås med släkten: ”Ens släkt är som ett allsvenskt fotbollslag: alla bra har stuckit utomlands. Kvar är bara nationalister och de med knäskada.”

Mysigaste julserie: Hem till jul – norsk serie på Netflix. Knasig, rolig och alldeles underbar.