Anna Claesson: Anna Claesson: Ensamhetens meddelande landade i min röstbrevlåda
Som nyhetschef på en lokaltidning får jag ofta samtal. De kan handla om det mesta. Ibland innehåller de skäll. Ibland nyhetstips. Ibland frågor om vad det serveras för lunch i Ulricehamn eller vilket telefonnummer diverse personer har. Vitt och brett.
Förra veckan fick jag dock ett samtal som rörde om lite fler känslor än vanligt. En äldre kvinna hade talat in ett meddelande på min telefonsvarare. Hon bor på ett äldreboende i Ulricehamns kommun och ville helt enkelt bara prata med någon. Inte skälla, inte komma med tips. Bara prata.
”Jag vill bara prata med någon. Det är så ensamt här och sköterskorna har inte tid. Ingen kommer och hälsar på och man blir så glömsk när man inte får prata. Kan jag inte bara få prata med någon? Jag tänkte att någon på tidningen säkert skulle svara.”
Meddelandet skar i bröstet. Att en människa var så ensam att hon på alla vis försökte att konversera med någon. Få lite kontakt.
Ensamhet är skadligt för vår hälsa – möjligen lika mycket som rökning, enligt en studie från Peter Strang på Karolinska institutet. Han menar att Sverige kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka just ensamhet och dess skadliga effekter. I studien visas att smärta upplevs som lindrigare om en annan människa sitter bredvid och stryker dig över armen.
Ofrivillig ensamhet har beskrivits som en av vår tids folksjukdomar. Och det är inte svårt att förstå – speciellt inte efter meddelandet på min telefonsvarare. Hur det ska lösas har jag inga snabba svar på, även om idéerna snurrat runt i skallen den senaste veckan. Mer resurser till vården? Volontärarbete under gymnasiet som ger extra betyg? Kombinerade lokaler för äldreboenden och förskolor?
Jag vet inte. Men, ingen ska behöva ringa till lokaltidningen enbart för att få prata med en annan människa.
