Annons

Ulricehamnsalliansen: Skolan behöver veta att det finns långsiktiga strategier

PALS har använts i över tio år i Norge, och resultat därifrån visar på god effekt på elevernas beteende och studiemiljö, skriver företrädare för Ulricehamnsalliansen i ett svar till Socialdemokraterna.
Insändare • Publicerad 9 mars 2024
Detta är en insändare i Ulricehamns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Cirka 96 procent av Ulricehamns elever känner sig trygga på sina skolor, skriver företrädare för Ulricehamnsalliansen i sin insändare.
Cirka 96 procent av Ulricehamns elever känner sig trygga på sina skolor, skriver företrädare för Ulricehamnsalliansen i sin insändare.Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT

Tack Ruža och Klas att ni är beredda att samtala kring skolans utmaningar.

Annons

Först är det kanske klokt att redogöra för vad PALS står för och vad det är? Det är ett värdegrundsarbete och är en norsk förkortning av Positiv Atferd, Läringsmiljö och Samhandling. Det betyder fritt översatt positivt beteende, gynnsam inlärningsmiljö och samspel/relation mellan skolpersonal och elever.

PALS är en skolomfattande och evidensbaserad modell som utvecklar och bygger en god lärandemiljö för alla elever, personal och föräldrar genom positiva handlingar och delaktighet. En trygg lärandemiljö kännetecknas av tydliga förväntningar på kunskapsmål, positivt beteende och sociala färdigheter. PALS innebär att skolan arbetar systematiskt med personalens förhållningssätt. Syftet är att bättre kunna stödja och vägleda elever till goda skolprestationer. På så sätt kan utmanande beteende på skolan minska. Grunden för modellen är flera strategier som genom forskningen har visat sig ha betydelse för både personal och elever. Sedan över tio år tillbaka är PALS implementerad i hela Norge och finns på cirka 300 skolor. I USA där modellen har sitt ursprung finns PALS på ungefär 50 000 skolor. Under de senaste tio åren har det bedrivits forskning på effekterna av PALS i norska skolor. I korthet visar resultaten därifrån att PALS har en positiv effekt på elevernas beteendeproblem och studiemiljön i klassrummet. Det finns behov, i dagens skola, av ett mer systematiskt arbete för att skapa en god lärandemiljö där eleverna trivs och känner sig trygga, där de har goda möjligheter till utveckling och lärande. För att komma tillrätta med oro, bråk, konflikter och andra beteendeproblem behöver man arbeta mer med generella förebyggande strategier på ett systematiskt och inkluderande sätt. Det finns många bra strategier för att hjälpa enskilda elever men forskning visar också på vikten av att jobba långsiktigt med strategier som riktas mot alla elever på skolan.

”Måluppfyllelsen pendlar lite upp och ner varje år, men vi är övertygade att om vi inte hade arbetat med ett värdegrundsarbete så hade vi inte haft de goda resultaten vi har haft över tid.”

Vid Uppsala universitet arbetar Martin Karlberg, universitetslektor vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, han projektleder IBIS-programmet i Sverige.

IBIS – Inkluderande Beteendestöd I Skolan, utgörs av en anpassad variant av det amerikanska programmet SW-PBIS (School-Wide Positive Behavioral Intervention and Support) och dess norska variant PALS.

– Både i Norge och USA har man nått framgångar med programmet. Där har man sett att metoden leder till mindre stress hos lärare, ökad trygghet och trivsel hos elever och förbättrade skolprestationer. De här effekterna håller i sig över lång tid och når många elever, säger Martin Karlberg

Vilka resultat ser vi då av arbetet i Ulricehamn? När vi granskar elevenkäterna fyra år bakåt i tiden, då PALS har varit en del av arbetet, så kan vi konstatera att arbetet ger resultat. Cirka 96 procent av eleverna känner sig trygga. Måluppfyllelsen pendlar lite upp och ner varje år, men vi är övertygade att om vi inte hade arbetat med ett värdegrundsarbete så hade vi inte haft de goda resultaten vi har haft över tid. Skolan vill, och behöver veta att det finns långsiktiga strategier, därför måste vi politiker våga att hålla i och hålla ut.

I vårt kommunalpolitiska handlingsprogram, som antogs för drygt ett år sedan, har vi flera uppdrag som förvaltningen har påbörjat och som vi är övertygade ger positiva effekter.

• Ett handlingsprogram ska tas fram för trygghetsskapande åtgärder för såväl elever som personal. Handlingsprogrammet ska involvera allt från elevens resa till och från skolan. Och pedagogernas möjlighet att genomföra en kvalitativ undervisning.

• Närvaron av vuxna ska öka. Vi vill förstärka samverkan med civilsamhället för att få in vuxna i skolan. Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansform mellan det offentliga och civilsamhället som kan bidra till att skapa ett mervärde för arbetsuppgifter som inte behöver skötas av pedagoger.

Sebastian Gustavsson, Moderaterna.
Sebastian Gustavsson, Moderaterna.Foto: Pernilla Rudenwall

Sebastian Gustavsson, gruppledare (M)

Mikael Dahl, Centerpartiet.
Mikael Dahl, Centerpartiet.Foto: Pernilla Rudenwall
Annons

Mikael Dahl, gruppledare (C)

Frida Edberg, Kristdemokraterna i Ulricehamn
Frida Edberg, Kristdemokraterna i UlricehamnFoto: Pernilla Rudenwall

Frida Edberg, gruppledare (KD)

Sten Selin, Liberalerna.
Sten Selin, Liberalerna.Foto: Pernilla Rudenwall

Sten Selin, gruppledare (L)

Annons
Annons
Annons
Annons