Låt ulricehamnarna folkomrösta om Marknadsplatsens framtid

Vi tillhör förvisso den grupp av Ulricehamnsbor som tydligen har varit flitigast på att kommentera kommunens beslut om att ”iordningställa tillfälliga parkeringsställen på Bronäs”. Det vill säga 50-plussare. Dock återfinns vi inte bland de som kommenterat UT:s artikel. Vi valde att peka på det alternativ till placering av det nya (och efterlängtade) biblioteket som uppstått efter branden på Storgatan 16. Ett unikt tillfälle för Ulricehamns kommun att visa på att man verkligen bryr sig om ”ett levande centrum”. Det förtjänar att påpekas att hade branden inte uppstått hade vi inte skrivit den debattartikel vi gjorde.

Men med scenariot att ”hålet” på Gågatan är något vi får leva med de närmaste 15-20 åren tycker vi båda att vi pekat på ett seriöst och konstruktivt förslag till placering.

Efter vår artikel har vi också fått en stor mängd kommentarer där det uttrycks gillande över förslaget samt att Marknadsplatsen i sin nuvarande funktion är att föredra. Det vill säga med parkeringsplatser. Vi har inte kallat det ”folkstorm”. Har inte sett det ordet överhuvudtaget i de kommentarer som nått oss. Upplever inte heller dessa som ”trams”. Folk bryr sig. Vad kan vara fel med det? ”Folkstorm” är för övrigt ett ord som devalverats och missbrukas inte minst av Henrik Ericksons kollegor i mediebranschen nästan dagligen.

Men den oro som uttrycks. Hur skall man hantera den? Vi noterar ingen eller väldigt få kommentarer är negativa till den satsning som kommunen avser att utföra. Det vill säga bibliotek, kulturhus, museum. Men när det nu finns en väl fungerande och lättillgängliga p-plats nära centrum. Varför förstöra den när det finns alternativ som skulle tjäna stadskärnan bättre?

Henrik Erickson skriver i sin krönika att ”många ulricehamnare hellre parkerar sin bil på ett bra ställe än besöker ett nytt kulturhus” är en minst sagt tvistad tolkning av de opinionsyttringar som nått oss. Det är inte fråga om det ena eller det andra. Ingen har påstått detta. Det vi pekar på är att det finns alternativ.

Enligt kommunallagens 5 kap, 1 § punkt 8 ingår folkomröstning i kommunfullmäktiges uppgifter. Det är kommunfullmäktige exklusivt förbehållet att ta ställning till om att folkomröstning skall hållas i en viss fråga. Det är utan betydelse om initiativet väckts genom folkinitiativ (Ulricehamnsförslag) eller behörig initiativtagare inom den kommunala organisationen. Till exempel en motion av en fullmäktigeledamot. Men ärenden får väckas genom medborgarförslag och folkinitiativ enligt 8 kap, 1 och 2§§.

Varför inte ge ulricehamnaren en möjlighet att i en folkomröstning ta ställning till Marknadsplatsens framtid? Om inte initiativet lyckas samla minst 10 procent av väljarkåren finns inget ärende och initiativet skall avslås.

Vi kan förstå den problematik som Henrik Erickson ger uttryck för. Hur skall vi hantera den information som dagligen närmast dränker oss. Vad är sant? Vad är fake? Var det inte Hoola Bandola Band som för snart 40 år sedan sjöng ”Vem i hela världen kan man lita på?” Men vi skulle vara ännu med bekymrade om Henrik Erickson inte nåtts av några kommentarer. Ingen reaktion. Tystnad. För även bakom det som Henrik Erickson definierar som trams finns i alla fall en engagerad kommuninvånare. Vars röst vid nästa val riskerar bli ”sofflocket”. Skall man inte få tycka att Marknadsplatsen är viktig som parkeringsplats för mig utan att bli definierad som tramsig?

Så ett gott råd. Låt ulricehamnaren vara med och avgöra Marknadsplatsen framtid. Vi har pekat på ett fullgott alternativ. Namnlistor kommer inom kort att finnas tillgängliga där alla röstberättigade får möjlighet att uttrycka sin uppfattning om Marknadsplatsens framtid.

Bengt-Olof Foss

Jonas Yngström