Ulricehamn - en vinterstad

För några år sedan satt jag på en pressträff i stadshuset. En reklamare med bakåtstruket hår pratade här om storvulna planer för Ulricehamn. Det hela handlade om hur Ulricehamn skulle marknadsföras.

Jag minns inte allt men jag kommer ihåg att jag i stunder satt med hakan mellan låren och undrade lite grann.

Det var tal om kanal ut mot skicenter, husbåtar i Åsunden och ett nytt sanatorium någonstans på höjderna utåt Marbäck. Som jag vill minnas det handlade väldigt mycket om sommar och turister.

På den tiden var jag sportskrivare och att inte idrotten nämndes med ett ord gjorde mig förbryllad och lite förbaskad.

Den som kan sin reklam och förstår lite av varumärkesbyggande inser i dag, i januari 2010, två saker.

1. En satsning på idrott i en kommun kan betala tillbaka sig mångfalt.

2. Det som Hanna Falk just nu gör är unikt i Ulricehamns historia.

För när det pratas om Hanna Falk så pratas det nästan alltid om Ulricehamn. När det pratas om Ulricehamn blir det inte bara prat. Folk därute framför plattskärmarna börjar förstås fundera på hur det egentligen är i Ulricehamn. Den som är skidintresserad vill testa spåren i Ulricehamn. Den som kommer hit en januari som denna kommer definitivt tillbaka.

Det är i de här tankarna det slår mig att Ulricehamn är en vinterpärla. Vi kan marknadsföra sjöar, bryggor, båtar, knott och vandringsleder hur mycket som helst. Det kommer ändå aldrig slå Ulricehamn på vintern.

Kanske är det backarna i stan? Kanske är det den höga vinterluften? Kanske är det jag som bara plötsligt så där gått och blivit en vinterromantiker.

Men testa själv. Ta laggen och åk ut i spår som håller världscupklass. Styr söndagspromenaden mot skicenter och se på folkvimlet. När jag senast var i backen var när en snowboardhoppare föll illa. Dramatiken till trots hann jag uppfatta myllret, de främmande språken och hur mycket den vintersatsningen betyder för Ulricehamn.

Jag hatar egentligen att säga det.

Men.

Sommaren är död. Länge leve vintern!

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Under strecket

Julen är räddad! Nästan en hel månad efter julafton dök de upp - de gröna marmeladkulorna. De kom till tidningen i ett vadderat vitt kuvert. Ackompanjerade av ett trevligt personligt brev från Fazers kommunikationschef. Vad säger man? Tack.

Vintern blev vinnare även i slaget om Lassalyckan. Ingen friidrott i första skedet och färre fotbollsplaner. Däremot en ny isyta och en helt ny konstnöanläggning för ett par miljoner. För Ulricehamns del ett klokt beslut men vi kan också konstatera att de som skriker högst får mest. Det är också en kommunal fördelningsmodell.

Är på bio ungefär en gång var tredje år och när jag varit på bio i Ulricehamn har det varit typ jag och familjen Svensson där. Nu gick jag på Snabba cash och blev tagen. Över hundra personer i salongen och filmen var kanon. Det kan bli ändrade vanor framöver.

Till sist vill jag att alla som stannat som andra eller tredje bil i backen upp från Järnvägstorget och fortfarande anser att dubbfria vinterdäck är lika bra som dubbade räcker upp en hand.