Annons

Uport med systerskapet i fokus

#medvilkenrätt #tystnadtagning #visjungerut. Kvinnor i alla möjliga yrkesgrupper har rest sig sedan #metoo-upproret. UT har träffat tre ulricehamnare som planerar att besöka den första upplagan av Uport som inträffar efter höstens revolt.
Ulricehamn • Publicerad 2 augusti 2018 • Uppdaterad 26 september 2018
Ulricehamnarna Louise Wademyr, Ingrid Geeraedts och Siri Moström brinner för kvinnors rättigheter. De har följt höstens metoo-uppror noga och ser fram emot en festival i systerskapets tecken.
Ulricehamnarna Louise Wademyr, Ingrid Geeraedts och Siri Moström brinner för kvinnors rättigheter. De har följt höstens metoo-uppror noga och ser fram emot en festival i systerskapets tecken.Foto: Pernilla Rudenwall

Upproret gick som en våg över hela världen. Hela Sverige vaknade till liv, och så även Ulricehamn. Det som så länge hade legat och pyrt under ytan fick äntligen syre och exploderade såväl i umgängeskretsar som på arbetsplatser. Hashtagen metoo vaknade till liv.

Något som uppmärksammades mycket när upproret trappades upp var alla de övergrepp som inträffade på festivaler runt om landet. Sexuella kränkningar av alla dess former har varit en del av den nedtystade kulturen. Och Uport har inte stått utanför.

Annons

Med bara några dagar kvar tills dess att Uport slår upp dörrarna träffade UT Ulricehamnsbördiga Siri Moström, Louise Wademyr och Ingrid Geeraedts för att prata om läget inför helgens festligheter. Samtliga kände både glädje, sorg och ilska i samband med upproret i höstas.

– Metoo kom som en bomb, det liknade inget annat som har hänt innan, säger Siri Moström.

De allra flesta i tjejernas umgängeskretsar reagerade positivt när historierna började uppdaga sig. Trots att det fanns en skugga av tragik över det hela, kändes det ändå revolutionerande, menar Ingrid Geeraedts. För de är väl bekanta med att sexuella övergrepp är ett stort och utbrett problem i samhället.

– Det är vanligare att höra att någon har utsatts för något än att inte göra det. Jag skulle nog bli förvånad om jag hörde att en tjej aldrig hade blivit tafsad på, säger hon.

Både Louise Wademyr, Siri Moström och Ingrid Geeraedts känner kvinnor eller icke-binära som blivit utsatta för övergrepp eller hamnat i obehagliga situationer tillsammans med män. När Ingrid Geeraedts jobbade som funktionär på just Uport för några år sedan råkade hon ut för en rad obehagliga äldre män i entrén.

– Jag och en kompis jobbade med att visitera folk som var på väg in. Flera män i övre medelåldern bad oss att ta lite mer på dem, säger hon.

Louise Wademyr, Ingrid Geeraedts och Siri Moström är överens om att det är killarna som måste ändra sitt beteende för att få kvinnor att känna sig trygga.
Louise Wademyr, Ingrid Geeraedts och Siri Moström är överens om att det är killarna som måste ändra sitt beteende för att få kvinnor att känna sig trygga.Foto: Pernilla Rudenwall

Förutom att drabbas av fysiska övergrepp, är de tre tjejerna vana vid att stöta på en hel del muntliga förminskningar. Det är inte bara en gång som de blivit kallade den trivialiserande frasen ”lilla gumman”. Men sedan höstens #metoo-kampanj kan de redan ana en viss förändring.

– Just det uttrycket hör man inte lika ofta längre, säger Siri Moström, som får medhåll från Ingrid Geeraedts:

– En man sade det till mig på kaféet där jag jobbar för ett tag sen. Men han vände sig faktiskt om och sade förlåt efter det.

Tjejerna är eniga om att metoo-rörelsen har öppnat upp för möjligheterna att prata om såväl rädslor, som övergrepp och ilska. De menar att skuldbeläggande av offret är ett av de största problemen när det kommer till hanteringen av sexualbrott.

Annons

– Man ska kunna gå hem ensam efter en utekväll. Om det händer något är det aldrig den utsattas fel, säger Louise Wademyr.

Ingrid Geeraedts tröja föreställer Astrid Lindgren med hennes välkända citat ”ingen liten lort” från Bröderna Lejonhjärta. På senare dagar har uttrycket kommit att bi ledord för den folkkära författarens engagemang och avtryck i politiken.
Ingrid Geeraedts tröja föreställer Astrid Lindgren med hennes välkända citat ”ingen liten lort” från Bröderna Lejonhjärta. På senare dagar har uttrycket kommit att bi ledord för den folkkära författarens engagemang och avtryck i politiken.Foto: Pernilla Rudenwall

Trots att rädslan att något ska hända alltid finns med i bakhuvudet tycker både Louise, Ingrid och Siri att Uport har känts som en relativt trygg festival genom åren. Poliser, funktionärer och volontärer har alltid funnits inom synhåll.

– Jag både hoppas och tror att vi kan känna förtroende till dem som jobbar där, säger Siri Moström.

En av reaktionerna i den svenska festivalvärlden efter metoo är den nystartade festivalen Statement. Den kommer att hållas i Göteborg den sista helgen i augusti och är till för kvinnor, transpersoner och icke-binära. Samtliga paneldeltagare anser att uppstarten av arrangemanget är ett bra initiativ. Men de är också överens om att killarnas beteende behöver ändras för att tjejer inte ska behöva känna sig otrygga på festivaler i framtiden.

– Förhoppningsvis ska alla kunna gå på samma tillställningar i framtiden, utan någon uppdelning, säger Ingrid Geeraedts.

Inför Uport i år hoppas panelen att systerskapet kan hålla ihop. Att festivalbesökarna ska kunna vända sig till varandra om de ser något som inte verkar stå rätt till eller om någon känner sig otrygg. De tror också att artisterna har anammat både ett och annat budskap från höstens revolt.

– Man har ju sett en hel del klipp på hur artister lyfter viktiga frågor som rör metoo. Vissa har ju till och med pekat ut om de har sett att det har hänt något i publikhavet, säger Louise Wademyr.

Louise Wademyr, Ingrid Geeraedts och Siri Moström både hoppfulla och förväntansfulla inför tillställningen. Och framförallt ser de fram emot de kvinnliga huvudakterna; Sabina Ddumba och Tove Styrke. På vilket sätt metoo-upproret kommer ha påverkat årets festival är de dock inte helt säkra på.

– Det känns ändå optimistiskt, det ska bli intressant att se om man är mer bekväm i år än tidigare, säger Ingrid Geeraedts, tätt följd av Siri Moström:

– Eller om det blir tvärtom, att man är mer vaksam och på tårna.

Evelina SegerqvistSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons