Bilen basen för stressade shoppare

Under två veckor i början av sommaren studerade etnografer från Stockholmsföretaget Trendethnography Ulricehamns befolkning med betoning på deras handelsmönster. Det som den bärande undersökningsdelen i det av Cityföreningen styrda projektet med namnet 25 000 kunder 2020.

Resultatet av studien är nu klar och den presenterades i tisdags kväll för de 56 företag som ingår i projektet.

– Jag hoppas att en del hajade till lite av det de fick höra. Att komma till insikt gör ont ibland, men det är en förutsättning för att sedan utvecklas, säger Jesper Fritzson som är projektledare.

Det är tre punkter som etnograferna trycker extra på i resultatet.

? Att butikerna i Ulricehamn har ett spretigt utbud och bjuder på för lite upplevelse för kunderna som ska handla hos dem.

– Många av stadens handlare måste nog se över både sortiment och butik. Hos många är det mest en lokal med allehanda varor, säger Daniel Salzer på Trendethnography.

? Att ulricehamnarna är otroligt fästa vid sin bil och bara gör korta avstickare från den för sina inköp.

– Trots att det är korta avstånd använder många bilen som en handväska, säger Salzer.

? Att ulricehamnarna uppger att de ständigt har ont om tid och är stressade.

– Det här var i stort sett genomgående hos alla informanter i studien och det var något som överraskade i alla fall mig. Ulricehamn skiljer sig här gentemot andra mindre städer, säger Salzer.

Med ont om tid tar alltså ulricehamnaren bilen till staden för några inköp. Är det flera butiker som ska besökas, så är det troligt att bilen flyttas en kortare sträcka.

– Så länge jag kan minnas har det pratats parkeringsplatser i Ulricehamn. Nu förstår jag varför, säger Jesper Fritzson.

Ulricehamnaren älskar enligt studien sin stad och sin gågata, men köptroheten är trots det ganska låg.

– Folk handlar i Ulricehamn men shoppar någon annanstans. Det går bra att handla matvaror och andra nyttoartiklar på hemmaplan. Det finns ett större motstånd mot att handla imageskapande produkter som kläder, säger Daniel Salzer.

Rådet från Trendethnography går inte att misstolka. Ulricehamns gågata behöver bli något annat än den "springgata" det är i dag. Företagare och fastighetsägare bör samverka för att skapa mötesplatser i staden.

– Folk i Ulricehamn är generellt sociala och aktiva men inte på gågatan. Lyckas man ändra på det finns alla möjligheter för Ulricehamns handel att blomstra, säger Petra Bäckman på Trendethnography.