Så säkras snön till världscupen vid ännu en mardrömsvinter
Man får nog säga att World cup Ulricehamn har haft vädergudarna på sin sida både 2017 och 2019. Första året var det visserligen ont om tid för att hinna snöbelägga hela Ryckåsen, men det löstes tack vare att snö som hade sparats på Ulricehamn ski center kunde forslas till världscupbanan.
Till tävlingarna för ett år sedan sprutades en 16 000 kubikmeter stor snöhög vid den nya dammen. Trots att förutsättningarna för snötillverkning var goda förra vintern, kom den sparade snön till användning när hela banan skulle täckas.
Det finns planer på att skapa en snöhög även i vinter, men än så länge har inte vädret varit i närheten av att tillåta det.
– Snöhögen blir viktig. Målet är att göra 10 000 kubikmeter. 2018 gjorde vi högen ganska sent på säsongen och då tog det 13 dygn. Då gjorde man färdigt stadion och alla spår först och flyttade sedan fläktkanonerna till sprutplatsen vid den nya dammen, säger Johan Falk.
– Den här gången behöver snöhögen komma in tidigare. Det finns så klart en tanke att få till spår så att det går att åka skidor i vinter och att göra en bana till långloppen. Men vi behöver parallellt puttra igång med snöhögen också, för det kommer nog att ta åtta till tio dygn att producera.
Vad händer om det inte blir tillräckligt kallt för att producera en snöhög?
– Då kommer man i ett nytt läge och då får vi ta nya beslut. Vad finns det för andra alternativ? Någonstans i begynnelsen har vi ju tagit reda på vad det skulle kosta att ta hit en så kallad Sotji-kanon, som kan producera snö i plusgrader. I Dresden hade de en sådan och den stod i en flyghangar, för att inte värme och vind skulle påverka.
Nackdelen med en Sotji-kanon är dels att priset för inköp eller hyra är högt, samt att energikostnaderna sticker iväg rejält eftersom anläggningen behöver vara i drift i flera månader.
– Någonstans får man kanske ändå börja vänja sig vid tanken. Vad händer med klimatet och vad krävs för att kunna göra snö i framtiden? Med sådan tillverkning behöver man heller inte spara en snöhög på samma vis. Man får väga de olika snöknep som finns mot varandra, säger Johan Falk.
Hade ni löst en sprintbana och hela stadion utan sparad snö, med de förutsättningar som varit i vinter?
– Det hade varit svårt, det kan jag säga. Men jag ska inte heller säga att det hade varit omöjligt, för det finns en handlingskraft i den här organisationen. När det väl kniper löser man saker.
– Jag är tacksam över att det här är mellanåret. Sen tror jag att det hade sett lite annorlunda ut om det hade varit världscup i år. Det jag vet är att föreningen Snösäkert inte har gått på med full kapacitet under de två kortare köldperioder som varit i vinter. Det är en lärdom som de säkert har tagit till sig. Man kan helt enkelt inte gå och vänta, kommer det kölddygn ska anläggningen gå med 100 procent.
Känner du dig orolig inför nästa år?
– Det är inte så att jag ligger sömnlös om nätterna, men när en sådan här vinter kommer väcker det ju tankar. Vi har inte själva valt de här tävlingsdatumen, men har accepterat dem. Man måste vara beredd på allt och det måste finnas ett tänk. Vi försöker jobba professionellt och gör riskanalyser. Vädret är en risk, och det är inget man kan påverka med några direkta åtgärder. Man kan bara ha planer för olika scenarion när det gäller väder och snöläge.
