Meijer hemma för att stanna

När UT träffar Sebastian Meijer är han i full gång med att anlägga trädgården till den nybyggda villan i Ulricehamn. Här ska han, sambon Emelie och sönerna Bosse och Lasse slå sig ner efter många år av kringflackande hockeyfamiljsliv.

– Vi flyttade från Malmö i månadsskiftet april-maj och har bott hemma hos våra föräldrar sedan dess. Det har gått bra och barnen tycker att det är jättekul. De har ju bott så långt borta från våra föräldrar tidigare. Men om två veckor kommer vi in i huset och det ska bli jätteskönt, säger Sebastian Meijer när han pustar ut med en läsk vid det provisoriska bordet på altanen.

– Det är lite roligt för från början sa vi att vi inte skulle ha ett nybyggt hus med stora fönster, absolut inte. Vi var mer inne på att renovera ett större, äldre hus. Nu blev det ett nytt med stora fönster ändå. Men de är i alla fall mot skogen, så det är inte så mycket insyn.

Han fyller 30 år i höst och efter flera skadefyllda säsonger umgicks han under våren med planer på att lägga av med ishockeyn. Men ett par månaders vila har gjort susen för en sliten kropp och Meijer berättar att han nu är riktigt sugen på spel.

Och glädjande nog för alla svartgula supportrar talar det mesta för UIF.

– Det ligger nära till hands, så är det. Jag är ju uppvuxen där uppe och vill gärna avsluta karriären i UIF. Jag tror att jag skulle kunna bidra med en hel del till de unga spelarna. Jag kanske kan vara med och styra de som vill någonting åt rätt håll. Det skulle vara kul.

Samtidigt utesluter han inte en sista säsong på lite högre nivå, i en utländsk liga.

– Min agent ser över möjligheterna ute i Europa. Men ska jag dra iväg ska det vara riktigt bra betalt. Jag kommer att åka själv i så fall, Emelie har fått jobb här och Bosse ska ju börja nollan till hösten. Och jag vet faktiskt inte om jag skulle klara av att åka utan dem.

När tar du ett definitivt beslut?

– Jag har inte satt någon deadline. Det kan bli om två veckor eller två månader, vi får se.

Tidigare i vår berättade Sebastian Meijer i en öppenhjärtlig intervju om tillvaron som elitspelare. Han berättade då hur jobbigt livet kan vara när man inte levererar efter förväntningarna och om det dåliga samvetet att gång på gång rycka upp familjen för att dra till nästa arbetsgivare.

– Det är klart att man har det bra vissa dagar. Du åker till träningen vid nio och är hemma tolv. Men en av säsongerna i Luleå räknade vi på hur mycket man egentligen var borta. Från mitten av september till mitten av mars hade vi 80 hotellnätter. Det är nästan varannan natt. Det sliter ju när man har familj.

På senare år har han känt ett behov av att skriva av sig. Han började för några år sedan i Luleå med ambitionen att det skulle bli en bok av det hela. Efter att ha pausat i ett par år har han under det senaste året kommit igång med författandet igen.

– Det jag vet är att jag vill att den ska bli bra och att jag vill skriva den helt på egen hand. Sen får vi se om den hamnar i en kartong eller om den blir utgiven. Jag är lite kluven där.

Vad handlar den om?

– Jag vill ge lite insikt om hur allt har varit. Allt från hur man behandlas när det går dåligt till hur man mår när man spelar i framgång. Sen handlar det om speciella personer jag har träffat under resans gång. Men jag ville också skriva ner mina tankar för att jag ska kunna komma ihåg hur det var när jag blir lite äldre.

När boken blir färdig vet inte Sebastian Meijer i dag. Det är lite som hans hockeykarriär. Slutet är ännu inte skrivet.