Marcus Rohdén om förlängningen: ”Största anledningen – att ha ett jobb”

Gräset på den gamla hemmaplanen lyser grönt i solen när Marcus Rohdén anländer till Granvalla med hunden Tuva i spetsen och frun Elin precis bakom. Efter flera år i Italien är den unika sommarvärmen inget nytt för paret – men att de befinner sig i Hössna där den lyckade fotbollskarriären startade är inte lika vanligt.

– Egentligen var det fem dagar sedan jag var här, säger han på vägen in till klubbstugan.

– Men före det så var det nog tre-fyra år sedan.

Det är tydligt att Marcus Rohdén hör hemma när vi väl kommer in – upphängda på väggarna mellan omklädningsrummen hänger nämligen två av Italienproffsets tröjor. En från Crotone och en från Frosinone.

– Här har vi grejer. Det är mäktigt. Bara landslagströjan som saknas, säger han och funderar över varför om han kanske missat att skänka en sådan.

– Förmodligen har jag nog inte skickat över den, skrattar han.

Utlandsproffset har nyligen säkrat ännu ett år som toppfotbollsspelare i Italien. Och även om han från en början var avvaktande kring att stanna kvar i Frosinone så valde 31-åringen ändå att förlänga.

– Framför allt för att det är ganska jobbigt att vara utan ett kontrakt. Det är skönt att veta vad som händer nästa år. Det var nog största anledningen – att ha ett jobb, säger han.

Han berättar om att det fanns andra klubbar som ville ha Knättesonens signatur, där det mest realistiska alternativet låg i Cypern.

– Det var väldigt konkret. Men det tackade jag nej till. Det känns som om det är en högre nivå i Serie B och vi har det riktigt bra i Italien, säger han.

Rohdén kan nu se tillbaka på sin sjätte säsong som utlandsproffs. Han berättar om hur klubben befunnit sig i en period av ombyggnad och hur målsättningarna inför säsongen varit lägre än tidigare.

– När vi säkrade kontraktet var de jättenöjda och tyckte vi hade gjort en jättebra säsong. Men sen var vi ju besvikna ändå eftersom vi var så nära kvalet.

Han berättar om hur laget ända in i det sista kämpade om en så viktig 8:e plats som hade gett kvalspel till Serie A och hur man i sista omgången fick se platsen glida ur händerna.

Laget hamnade på samma poäng som konkurrenten Perugia – men med sämre facit i inbördes möten.

– Det var riktigt, riktigt tungt. Det var för tidigt. Man var inte redo för att åka på semester redan, säger Rohdén.

Lutandes mot det staket som hunnit byggas upp sedan hans senaste vistelse vid fotbollsplanerna i Hössna bedömer han sin personliga prestation under året. Han ger sig själv godkänt – men inte mycket mer.

– En okej säsong ändå tycker jag. Absolut inte min bästa. Men det är lite annorlunda när man blir lite äldre också.

Han berättar om hur klubben valt att satsa mycket på yngre spelare som man sedan kan sälja vidare, hur dessa talangerna fått fler chanser än tidigare, och hur speltiden för 31-åringen blivit något mindre.

– Man märker att de satsar ungt och att unga spelare får spela mycket. Det har man väl accepterat lite – man är inte i samma situation som den som är 20, säger han.

Efter en skadedrabbad höst kan dock 31-åringen äntligen konstatera att knäskadan han dragits med under året inte längre påverkar honom.

– Jag har inte känt av knät någonting nu. Det är väldigt skönt.

31-åringen ser nu fram emot att återvända till Italien och spela sin fjärde säsong för Frosinone i Serie B. Vad som händer efter det är ännu oklart men återigen hintar den gamla Elfsborgsspelaren om en comeback i gulsvart. Olikt tidigare gånger så vågar han nu spekulera när.

– Man har ändå insett att man inte kan välja och vraka vart man ska. Vi trivs väldigt bra i Italien men sedan är det ju också Elfsborg – en dag vill man spela där också, säger han och fortsätter:

– Om det är nästa år eller om två år det får vi se. Det beror lite på hur kroppen mår och vilka klubbar utomlands som kan vara intresserade när detta kontraktet går ut, säger han.

Tillbaka i omklädningsrummet där han energifyllt dragit på sig fotbollsskorna så många gånger som barn känner Rohdén en stolthet över det han uppfyllt. Han blir också nostalgisk.

– Det är många minnen som kommer upp alltså. Allt från att spela cuper, farmor som stod i kiosken och serverade korv, min A-lagsdebut. Jag minns allt, säger han.

På bänken mitt emot ligger en halväten korv som någon annans farmor mycket väl kan ha lagat. Ett tecken på en av klubbstugans lite normalare besökare som varje vecka kan se upp på Rohdén-tröjorna och drömma lite.

Vad är det som driver dig nu?

– Glädjen för det här livet man ändå får leva, att kunna spela fotboll på den här nivån. Man njuter också mer av fotbollen nu än för tio år sedan, säger han och reser sig från nostalgibänken.

– Då var det mer press och man ville verkligen bevisa sig. Nu vet man att det inte varar för alltid så man får passa på att njuta.

Rohdénparet ska nu vidare och lämnar idrottsplatsen i sin nedcabbade Audi – och kommer sedan tillbaka en minut senare.

– Jag glömde solglasögonen, skrattar Rohdén.

Han plockar upp dem från marken, tittar ut över gräset och lämnar sedan Granvalla för denna gången.