John bytte snö mot öken
Sex tävlingsdagar och nio olika etapper väntade i Abu Dhabi Adventure Challenge. En tävling som John Andén inte hade en tanke på att ställa upp i. Men när en av de fyra deltagarna i det svenska laget FJS Powered by Saab drog sönder sin ena vad fick John erbjudande om att rycka in, tre dagar innan det var dags för avfärd.
– Det rådde ingen tvekan, jag ville vara med. Först kände jag en skräckblandad förtjusning. Sen var det bara till att snabbt ställa sig in mentalt på tävlingen.
Hur stod det då till med formen i början av december? John kände sig i hyfsad form när det gällde löpning och cykling. Men när det kom till paddling tvivlade han lite på sin förmåga.
– Jag hade inte paddlat utomhus på länge. Dagen innan vi åkte tog jag med en kompis till Jönköping. Där paddlade vi ute på Vättern i två och en halv timme och det kändes rätt bra ändå.
Resan till Abu Dhabi gick smidigt. Laget som hade 160 kilo packning med sig stötte endast på ett litet mindre problem i tullen.
– De undrade vad vi skulle göra med så många batterier, säger John och skrattar.
Ja det krävdes en hel del utrustning för sex dagars tävlande. Sex dagar som utmanade deltagarna till max. Löpning, cykling, paddling och klättring fanns bland annat på programmet i tävlingen där de allra bästa multisportarna i världen deltog.
– Det är hög prestige i den tävlingen, i klass med VM.
John och hans tre lagkamrater fick en fin start i tävlingen. Efter de två första dagarna låg man på en fjärdeplats, högre upp än vad man hade trott.
I slutet av tredje dagen fick John problem. Han kunde inte få i sig vätska eller mat i den 30-gradiga värmen. Trots det körde han på. Återhämtningsperioden inför nästa dags race var för kort. Laget kom till lägret ute i öknen sent på kvällen och redan klockan fyra på morgonen efterföljande dag väntade nästa start. En bit in på sträckan tog det tvärstopp.
– Jag kände mig djävulskt tom på energi. Jag kom inte framåt och det kändes jäkligt tungt. Samtidigt vet man att sådant kan hända.
För att inte riskera Johns hälsa ytterligare beslutade laget att ge upp etappen. Det innebar saftiga strafftider för varje kontroll som laget inte hade kunnat ta. Därmed halkade man ner i resultatlistan. Sammandraget var kört. För Johns del väntade läkarhjälp och dropp och han återhämtade sig snabbt. De två sista dagarna var han igång igen. Det blev till slut en 35:e plats för John och hans lagkamrater. 51 lag deltog.
– Det var värt allt. Jag tar med mig det positiva från tävlingen. Det andra ser jag som en erfarenhet. Vi fick ett kvitto på att vi på etapp 1, 2 och 5 kunde kriga med de allra bästa i världen.
John om...
Största utmaningen:
– All sand. Som tur var hade vi fixat bra skor men sanden var extremt finkornig och det svarade ingenting när man sprang. Det var som att ta ett steg fram och två steg bakåt. Att cykla i det var inte heller det lättaste.
Att cykla och springa 100 kilometer i öknen.
– Det gäller att sätta små mål under tiden. Att springa 20 kilometer kan vara tufft det också för då är tempot betydligt högre.
Varför det är värt att testa sig själv och sin kropp så extremt:
– Jag ställer mig aldrig frågan om varför jag gör det. Det går inte att förklara vad som driver en för den som inte är inne i det. Men jag drivs av attraktionen och passionen.
Hur det var att bo i tält ute i öknen:
– Vi hade en ny camp varje natt. Det gick väldigt bra. Allt var så bra organiserat, suveränt. De ordnade med mat och det fanns duschar där också.
