Annons

Han propagerar för åkning utan valla

Han är inte först med metoden. Men tack vare Erik Thibergs egen variant av stålsickling kommer en hel del deltagare i Västgötaloppet i dag och i morgon att åka på skidor utan glidvalla.
längdskidor • Publicerad 8 februari 2019
Erik Thiberg trivs vid vallabänken i garaget, men någon valla använder han inte längre.
Erik Thiberg trivs vid vallabänken i garaget, men någon valla använder han inte längre.Foto: Jonas Emtervall

Debatten har rasat inom längdskidkretsar i ett antal år nu – behöver man olika glidvallor eller räcker det att skrapa fram fräscht belag med hjälp av stålsickling?

Främste förkämpe för den senare uppfattningen har länge varit Leonid Kuzmin, make till gamla längdskidesset Antonina Ordina. I andra ringhörnan har det framför allt funnits personer som på olika sätt haft kopplingar till vallaindustrin.

”Ibland när jag ligger jämsides med någon frågar jag vad de har preparerat med. Säger de då att de har pulver och jag ändå glider ifrån dem är det en jäkla go känsla”
Annons

Erik Thibergs resa började med att han lånade en Kuzmin-sickel från en granne.

– Men jag tyckte att den bet dåligt och att den fort blev slö. Jag kände att jag kan ju inte betala 700 spänn för ett stål, det måste jag kunna tillverka själv, säger och plockar upp några decimeterlånga metallbitar från arbetsbänken i villagaraget hemma i Sjömarken.

– Farsan hade de här i en skrotlåda på jobbet, så vi kapade upp dem och började testa. På den vägen är det, och nu har jag börjat kränga dem på hobbynivå. Det är en jäkla efterfrågan.

Erik Thiberg instruerar och smeker med van hand fram svart belag genom att skrapa bort den gråaktiga ytan som ofta uppenbarar sig på skidor som inte skötts direkt varsamt.

– Jag vill verka av material, så att vi blir av med den yttersta torra biten. När man vallar tillför man hela tiden fett och fukt till ytan. Men det tenderar att bli ganska dåligt när man glömmer valla. Ska det glida bra med valla måste man kanske göra det var femte träningspass. Sicklar gör man max ett par gånger om året.

Stål, gängstänger, fint sandpapper och en nylonborste – mer behövs inte för att få fint glid, enligt Erik Thiberg.
Stål, gängstänger, fint sandpapper och en nylonborste – mer behövs inte för att få fint glid, enligt Erik Thiberg.Foto: Jonas Emtervall

Efteråt sicklingen kan man med fördel göra en grövre struktur i skidan med hjälp av en så kallad riller. Även där har Erik Thiberg tänkt utanför boxen genom att använda vanliga gängstänger från bygghandeln.

Han är själv duglig motionär på skidor och vallar numera aldrig när han åker lopp. I Ulricehamnsloppet för en månad sedan gjorde han sin bästa tävling någonsin när han var 27 minuter efter segraren Markus Jönsson.

– Jag upplever oftast att jag har lika bra eller till och med bättre glid än åkarna runt omkring mig. Ibland när jag ligger jämsides med någon frågar jag vad de har preparerat med. Säger de då att de har pulver och jag ändå glider ifrån dem är det en jäkla go känsla, säger Erik Thiberg och skrattar.

Erik Thiberg har hållit flera utbildningskvällar för intresserade i sitt garage.
Erik Thiberg har hållit flera utbildningskvällar för intresserade i sitt garage.Foto: Jonas Emtervall

I helgens Västgötalopp deltar han inte själv, men räkna med att en hel del skidpar kommer att prydas med dekaler från Skidpropaganda, som är det namn konceptet går under.

Det återstår att se om den 36-årige musikläraren i framtiden kan byta bana och ägna sig åt skidpreparering på heltid. Men helt klart är att stålsickling kommer att fortsätta att växa. Diskussionen om fluorvallors miljö- och hälsopåverkan är inte precis till Erik Thibergs och hans kollegor nackdel.

– Det är klart att fluor och pulver kan ha effekt om man jagar sekunder, men gör man inte det blir det här ett väldigt konkurrenskraftigt alternativ. Tid, hälsa och ekonomi är tre jäkligt starka argument, säger Erik Thiberg.

Jonas EmtervallSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons