Snart doktor i manligt prästideal

Det är ingen spikrak väg till doktorshatten som 33-årige Alexander Maurits, född Gustavfsson, från Vegby, har vandrat.

– Nä, de flesta där hemma känner nog igen mig för att jag jobbat på Systembolaget i Ulricehamn, säger han.

Han gick ut från Tingsholmsgymnasiet 1997 och hade under de två första åren ett vikariat i idrott och några andra ämnen på skolan, samtidigt som han jobbade på helger på Systembolaget. Han försökte börja läsa i Uppsala året efter examen från Tingsholm, men hittade ingen bostad i studentstaden och flyttade hem efter en vecka. Nästa försök till högre studier var Jönköping där Alexander började på pol mag programmet, men han kände inte att han hittat rätt och istället flyttade han och några vänner till Lund och Alexander påbörjade studier i ekonomi där istället.

– Efter ett tag kände jag att det blev för mycket matte. Jag hade lovat mig att inte läsa mer matematik efter att ha gått naturvetenskapligt program på gymnasiet, så jag gick till historiska institutionen och frågade ifall jag fick börja där och det fick jag. Historia och religion är ämnen som jag alltid brunnit för, säger han.

Att det blev en avhandling i kyrkohistoria är mer eller mindre slumpens förtjänst. Alexander Maurits blev kvar på institutionen, läste historia och religion och skrev en kandidatuppsats i historia när en handledare fick upp ögonen för honom. Handledaren berättade om en projektansökan som hon och några andra hade på gång. En ansökan på 10 miljoner från Riksbankens jubileumsfond och som skulle kunna räcka till ett antal forskartjänster för att undersöka mäns- och kvinnors roller i kyrkans historia.

– Jag skrev nästa uppsats med det i åtanke. Sedan när de fick anslagen så var det en tjej som hoppade av och så blev jag erbjuden hennes plats, säger Alexander Maurits.

Det var år 2004 som finansieringen blev klar och Alexander Maurits kunde sätta tänderna i arbetet med avhandlingen. Under åren som gått har han parallellt även jobbat som lärare på den teologiska institutionen och som utbildningsledare på fakulteterna för humaniora och teologi , något som han nu när avhandlingen är klar är ganska nöjd med. Även om det tagit honom lite längre tid än planerat att bli klar så har han en 50-procentig administrativ tjänst vid sidan av forskningen.

– Man får tycka om ensamarbete för att klara av att vara forskare. Jag har tyckt att det har känts skönt att ha andra uppgifter samtidigt för att minska graden av ensamarbete, säger Alexander Maurits.

Djupdykningen i kyrkans syn på idealprästen och idealmannen har inneburit mycket grävande i olika böcker och arkiv. Själva idealprästen under mitten av 1800-talet var en kyrkans tjänare vars tro var given. Kyrkan hade bestämt hur prästen skulle tro och här gavs inte något utrymme för ett prövande eller resonerande sätt att närma sig tron. Prästen betraktades också ett föredöme för församlingen och hans leverne var något som församlingsmedlemmarna skulle försöka efterlikna.

Kvinnliga präster var otänkbart och kyrkans inställning var att kvinnans plats fanns i familjen som maka och mor och den var skapelsebetingad.

– Äktenskapet var heligt, inte ens om mannen misshandlade hustrun förordade kyrkan skilsmässa, säger Alexander Maurits.

Även om denna syn har ändrats i och med samhällets sekularisering så är synen på mannens roll i familjen mer lik.

–En god far skulle, då som nu, vara kärleksfull mot sina barn och sin hustru. Då som nu hade mannen också ofta ett ansvar för försörjningen. En skillnad är att en god far under 1800-talet hade ansvar för familjens kristna fostran. Den komponenten finns inte i ett modern faderskapsideal.