Annons
Nyheter

Sara satsar på saxen

Det doftar nymålat och lite hårspray i Sara Wistbergs nyrenoverade salong på Malmgrensgatan. Även om lokalen doftar nytt, så bär hon ett gammalt arv.
Nyheter • Publicerad 14 januari 2014
Nej, att klippa det egna håret ger sig Sara Wistberg inte på. Det är andras hår som kommer i första hand. Saxen är hennes favoritredskap i den nyrenoverade salongen på Malmgrensgatan.
Nej, att klippa det egna håret ger sig Sara Wistberg inte på. Det är andras hår som kommer i första hand. Saxen är hennes favoritredskap i den nyrenoverade salongen på Malmgrensgatan.Foto: Pernilla Rudenwall Petrie

Nämn Salong Mary för en infödd ulricehamnare och vederbörande kommer att svara med ett ”ja, just det”. Damen i fråga, som drev salongen under en herrans massa år, är Sara Wistbergs farmor:

– Min farmor har alltid hållit på med hår. För mig har det aldrig funnits något annat. När jag var liten fick jag alltid lov att låna hennes grejer. Nu är farmor 87 år och klipper inte så mycket längre, så nu får jag ta över hårskötseln av de släktingar hon brukade klippa, säger Sara Wistberg i sin alldeles nyöppnade, egna salong.

Annons

Sara Wistberg är förväntansfull över hennes nyligen stora kliv ut i vuxenlivet. 19 år, frisör med eget företag, hör inte till vanligheterna i hennes bekantskapskrets. Bland hennes klasskompisar på frisörlinjen på Almåsgymnasiet i Borås och som tog studenten i somras, är det få som jobbar som frisörer. Det är svårt att få en anställning, precis som det var svårt att hitta en praktik under skoltiden. Det är få som vågar satsa på att starta en egen salong.

För att visa för sig själv att det var hår hon skulle jobba med i framtiden, påbörjade hon det omfattande gesällprovet för frisörer. Det var bara hon och två stycken i klassen som genomförde första delen. Nu återstår del två, men det krävs många timmars arbete innan hon får lov att göra det.

– Om jag har en handledare går det snabbare, men jag kommer att vara ensam i min salong.

För Sara Wistberg, var det inget att tveka på när ägaren av Salong Agneta, Agneta Levinsson, frågade om hon ville ta över. Sara har gjort delar av sin praktik hos Agneta, som i sin tur varit frisör så länge, att även hon är känd för de flesta ulricehamnare. Agnetas namn får vara kvar på salongsdörren än så länge. Det för att salongens gamla kunder ska känna sig extra välkomna. Om något år blir det nog ett annat. Men det är så svårt att komma på något bra, tycker Sara.

Nu hoppas Sara att kunderna ska hitta till hennes salong. Det vore roligt om det kunde bli så många att hon kunde anställa en kollega. För hur det nu är med att vara egen företagare, så är det allt lite roligare att vara två. Först ska januari gå. Det är ingen månad då folk går och klipper sig, men sedan så börjar Saras framtid på allvar.

? Stipendiet hon fick när hon tog studenten:

– Det var ett stipendium från en leverantör. Jag fick en fin klippsax och en kurs. Då kände jag att jag verkligen valt rätt yrke.

? Sitt favoritredskap:

– Det är saxen. I skolan har vi tränat på att använda saxen och lärarna har verkligen tjatat om hur viktigt det är att hantera den. Det andra kan man lära sig efter hand, men att klippa behöver man träna på.

? om den egna frisyren:

– Av mig och mina kunder så är det jag som är minst välklippt. Det blir liksom aldrig tid att man tar sig iväg någonstans och fixar det.

? det roligaste med frisöryrket:

– Att göra förändringar! Det är kul! Men ibland är det skönt att vara få toppa ett hår också. Sedan är det roligt att göra folk nöjda. Och jag gillar att arbeta med mina händer.

Anette Westerlund
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons