Paret valde ett livsstilsjobb

Solen lyser sådär brutalt som den kan göra när den tittar fram yrvaket, de första vårdagarna i mars. Efter en dags regn är gårdsplanen på Madelene och Johan Mjälgårds gård Mjälen ganska geggig. Man får sick-sacka sig fram, eller ha ett par riktigt rejäla gummistövlar om man ska kunna ta sig fram torrskodd. Vid den nybyggda ladugården skymtar en blond tjej i en färgglad tröja. Det är Madelene Mjälgård. Tröjan skvallrar om hennes yrkesval. Bonde. Det valet var inte särskilt svårt att göra, berättar hon.

– Jag jobbade inom vården några somrar, men det var liksom inte samma sak. Jag jobbar helst utomhus och jag vill jobba för mig själv.

Dessutom är Madelene uppvuxen med yrket. Hennes pappa har drivit gården med mjölkkor och skogsbruk under hennes uppväxt. Hon berättar att hon och hennes två systrar alltid har hjälpt till.

Inne i den relativt nybyggda anläggningen har hon och maken Johan i dag plats för 80 mjölkkor. Den byggde hennes pappa och stod färdig när Madelene och Johan tog över gården i år. Det var inte särskilt svårt att bestämma sig för att bli sin egen. De gick på magkänsla, berättar Madelene. I den moderna ladan står en mjölkrobot som sköter mjölkningen.

– Man måste inte gå upp klockan fem varje morgon och mjölka längre. Den sker dygnet runt numera.

Madelene berättar att varken hon eller Johan valde naturbruksprogrammet när de valde gymnasium. Ändå var det mjölkkossorna som blev hennes jobb efter studenten. Hon jobbade deltid på en mjölkgård i närheten av hennes barndomshem i några år, samtidigt som hon läste till agrotekniker på programmet i Skara.

Johan startade sin entreprenad redan 2005. Han har hjälpt bönder med att köra ensilage och köra gödsel, rundbalspressning och snöröjning bland annat. Nu heter hans och Madelenes företag Mjälgårds mjölk och maskin. Perfekt, tycker de båda, att ha flera ben att stå på. I synnerhet nu när mjölkpriserna känns lite osäkra. Till gården hör också en del skog som de sköter och som har som säkerhet.

Den nya ladan kostade drygt sju miljoner att bygga. Men det är inget som håller Johan eller Madelene vakna om nätterna:

– Nej, i den här branschen är det ju så. Det handlar alltid om stora summor. Men det klart, det här med att någonsin bli skuldfri, det är ju lika bra att släppa.

Och nu har det varit guppigt, minst sagt, när det gäller mjölkpriserna. Men Madelene och Johan levererar till Falköpings mejeri, vilket de varit nöjda med. De priserna har inte varierat lika mycket som för Arlas mjölkbönder.

– Min pappa var med i Arla, och det var inte ett alldeles givet beslut att gå över till Falköping. Men vi bestämde oss, och vi har inte ångrat oss.

Madelene skrattar lite. Man vänjer sig, säger hon. De har valt en livsstil och en av drivkrafterna är att öka lönsamheten.

Fikarasten är över. Korna och gården väntar. Snart vaknar dessutom lilla Siri som står och sover i sin vagn på kontoret i anslutning till djurstallet.

Lite mer sol och man kan gå torrskodd mellan boningshuset och den nya robotladugården.

Madelene om beslutet att ta över föräldragården.