Annons
Nyheter

Frida ordnar pride-festival i grannkommun

Frida Ohlson Sandahl har alltid varit arg. Nu driver hennes vrede henne framåt mot målet att göra världen bättre.
Nyheter • Publicerad 16 april 2013
Den där flaggan i regnbågsfärger har Frida Sandahl Ohlson fotograferats med otaliga gånger inför Qom ut, Jönköpings första pride-festival. Men nu finns den i Jönköping i alla fall. Det har den inte alltid gjort.
Den där flaggan i regnbågsfärger har Frida Sandahl Ohlson fotograferats med otaliga gånger inför Qom ut, Jönköpings första pride-festival. Men nu finns den i Jönköping i alla fall. Det har den inte alltid gjort.Foto: Anette Westerlund

Frida Ohlson Sandahl, född och uppvuxen i Timmele, sitter i sin kontorsstol i Sensus lokaler mitt i centrala Jönköping och ser ganska lugn ut. Hon är i full färd med att ordna Jönköpings första pride-festival Qom ut. Det är några veckor kvar innan det hela invigs 17 maj och det återstår en del innan det är dags för Frida och hennes medarbetare att fira de mänskliga rättigheterna i Jönköpings centrum.

Och hon är fortfarande ganska arg, även om det inte syns utanpå. Åren efter uppväxten i Timmele, gymnasiet i Ulricehamn har gett henne kunskap, insikt och verktyg att hantera sitt driv till någonting bra, något mer konstruktivt.

Annons

Under uppväxten kände hon ofta att ilskan trängde på. De ramar som flickor förväntades hålla sig inom upplevde hon som alltför trång. Att vara äldst i en syskonskara av tre och dessutom tjej, gjorde att andra förväntade sig saker från henne, saker som hon inte kunde ställa upp på. Känslan av orättvisa trängde sig på.

På gymnasiet var det viktigt att passa in. Hon iakttog hur alla grupperade sig efter gymnasielinje, klasstillhörighet och etnicitet. Det var intressant hur folk började klä sig och vem som blev ihop med vem. Hon skrattar och säger att hon redan då var sociolog.

För i dag är det hennes titel, sociolog med med inriktning på genus, mångfald och arbetsliv. Det var inte självklart att hon skulle läsa vidare. Hon tyckte hon var för dum för det helt enkelt. Men efter att under många år ha utbildat scouter både i Sverige och utomlands i genusfrågor beslöt hon att ta en kvällskurs på distans i genuspedagogik. Det tyckte hon var smart, för då skulle hon slippa träffa andra studenter som kunde se hur dum hon egentligen var. Men det gick bra. Mycket bättre än väntat och studielusten väcktes och ganska snart hoppade hon av sin tillsvidareanställning hos Svenska scoutförbundet i Stockholm för att flytta till Göteborg och skaffa sig en akademisk examen i sociologi.

Det här med scouterna är ständigt återkommande i Fridas berättelse om sig själv. Hon säger ofta att hon har scoutrörelsen att tacka för mycket. Som det skogsbarn hon är så trivdes hon i Timmele. Hennes föräldrar är kreativa människor och engagerade, bland annat i scouterna. Ganska snart var deras intresse Fridas gemenskap. Hon älskade aktiviteterna och den frihet som fanns i föreningen och samhället. Hon fick prova sina vingar och hade lov att misslyckas. Fördelen med att bo i ett litet samhälle att mycket är ganska enkelt. Som att ordna en innebandyturnering till exempel. Man bara gör. Det är lätt att göra skillnad i en liten by och det är så klart stimulerande. Det var till och med tillåtet att bryta en del normer, något som Frida ägnar sin yrkesverksamma tid åt i dag. Att lära andra bryta normer.

Under en flygresa till sin dåvarande arbetsplats i Schweiz läste hon den feministiska boken Fittstim. Plötsligt kunde hon ärligt säga att hon var feminist, och att den här magkänslan av att alla orättvisor inte var hennes fel. Sedan plöjde hon all feministisk litteratur hon kunde komma över. Nu upprör alla orättvisor Frida, inte bara de som handlar om jämställdhet mellan könen. Till exempel; varför kan inte folk få älska den man vill, säger hon och skjuter kontorsstolen bakåt samtidigt som hon slår ut med händerna. Hur kan det uppröra andra, frågar hon sig. Det handlar ju om kärlek, hur kan kärlek vara provocerande?

När flytten gick från Herrljunga till Jönköping för två år sedan sökte Frida efter de regnbågsfärgade flaggorna som symboliserar HBTQ-rörelsen, men hittade inte en enda. Under en intervju i lokalradion slängde hon ur sig att det vore coolt med en pridefestival i Jönköping. För ett år sedan tyckte Frida att hon hade rätt antal kompetenta personer i sitt närverk för att bilda en förening som skulle kunna ordna en festival. Den 17 maj öppnar festivalen som kommer ha Jönköpings läns museum som sin samlingsplats. På söndagen blir det sedan den sedvanliga paraden som Frida hoppas ska locka tusen personer. Alla som är med i kampen för mänskliga rättigheter är välkomna.

– Det handlar om kärlek, att få vara den man är. Vi måste uppmuntra varandra och tänka på att varje norm du bryter ger frihet till dig.

När festivalen är över återgår Frida till sitt vanliga liv. Hon driver ett eget företag i vilket hon utbildar företag, organisationer och föreningar i frågor rörande HBTQ, genus, jämställdhet, antidiskriminering med mera.

Men först Jönköpings allra första pride-festival.

Frida

Mer om Frida Ohlson Sandahl

Namn: Frida Ohlson Sandahl

Familj: Ja

Ålder: 33 år

Bor: I Jönköping

Yrke: Föreläsare, moderator och utbildare i eget företag.

Fritid: Ordförande i föreningen Qom ut, som ordnar första pride-festivalen

Äter helst: Ost och vitlök

Dricker helst: Fredags GT:n

Senast lästa bok: Boktjuven av Markus Zusak och Kluven tunga som handlar om LO och genusordningen

Senast sedda film: Spiderman 2

Frida om...

? fikarasten:

– Snacket på fikarasten speglar företagets värderingar. Sitt därför inte och prata skit om folk på fikarasten. Sådant pyser ut. Markera mot rasistiska och homofobiska skämt.

? om språket:

– Öppna upp språket! Förutsätt inte att alla är hetero! Säg inte vad heter din man eller fru. Fråga istället om den andre har någon partner, eller fråga om denne lever ihop med någon.

?små förändringar som hjälper:

– Till exempel att kommunen skriver ”vårdnadshavare" istället för ”mamma” eller ”pappa” i sina formulär. Och gärna lägga till någon extra rad. Idag är det ganska vanligt att man är fler än två om ett litet barn.

?normbrytningar på jobbet:

– Fundera på vilka mönster som finns och vilka normer du själv reproducerar. Är du alltid/aldrig den som tar ansvar för sociala relationer exempelvis att samla in pengar till födelsedagar kanske det är läge att ändra på det. En ska inte underskatta symbolvärdet i det.

? om damklubbar:

– Varför finns de?

Festivalen

? Startar 17 maj och pågår till 19 maj

? Utgår från Jönköpings läns museum

? Alla som är med i kampen för mänskliga rättigheter är välkomna

? På programmet står 80 punkter och bland dem finns Mian Lodalen, Sara Granér, Liv Strömqvist, Marcus Linda Lindmark med flera.

Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons