Frida höll fast vid klarinetten

Hon var nio år när klarinetten gjorde entré i hennes liv. Under en grundkurs på kulturskolan i Tranemo fick eleverna prova på olika instrument. Frida Alexandersson föll för klarinetten.

Det var inte hennes första möte med musiken. Under uppväxten har hon medverkat i olika barn- och ungdomskörer, så musiken har alltid varit en naturlig del av hennes liv.

Flera av kompisarna spelade också olika instrument. Men när de tröttnade tyckte Frida fortfarande att det var roligt.

– Mamma har sagt att hon aldrig behövde tjata på mig att jag skulle öva, jag gjorde det ändå.

Och ju längre hon höll på, desto mer lärde hon sig. Hon berättar att hon började få ut mer av spelandet i högstadiet och gymnasiet. Förra året tog hon studenten vid estetprogrammet på Tingsholm. Sedan dess är det musik på heltid som gäller. I höstas började hon på musiklinjen på Sankt Sigfrids folkhögskola i Växjö. Hon beskriver studierna som roliga och intensiva.

Men något som är ännu roligare än att öva, är att spela inför publik. I dag inleder musikklassen på folkhögskolan en turné till de ställen eleverna kommer från. De börjar i Skövde och fortsätter söderut. I morgon kommer de till Dalstorps kyrka och på fredag morgon besöker de estetklassen på Tingsholm.

– Under turnén får vi tillfälle att visa upp vår skola och det vi har spelat under hösten, säger Frida, som efter Dalstorp och Ulricehamn fortsätter till bland annat Helsingborg, Älmhult och Lund.

För en oinsatt kan det se lätt ut, men bakom spelandet ligger många timmars tragglande. Frida berättar att hon har en bra lärare som är noggrann med detaljer, så det gäller att koncentrera sig och koppla bort allt annat än uppgiften hon har framför sig. Och sedan, när det sitter, är det en härlig känsla att få spela upp inför andra.

– Då måste man kommunicera både med dem man spelar med och med publiken. Det ska synas att man gillar det man gör, då blir det nog lättare för dem som lyssnar att ta till sig musiken, förklarar hon.

Frida Alexandersson fortsätter på skolan under våren. Sedan vet hon inte. Antingen fortsätter hon på Sankt Sigfrid, eller så testar hon en annan skola. Planen är att öka sina kunskaper och sedan söka till musikhögskolan. I framtiden hoppas hon att hon jobbar med någonting som handlar om musik.

– Kanske som musiklärare, jag har alltid tyckt om skolan och tyckt att det verkar kul att vara lärare.

Men hon betonar att man inte måste syssla med musik hela livet bara för att man läser musik på folkhögskola.

– Jag tror på att man ska göra det man tycker om.