Upphosvrätt ämnet för arkivens dag
I upphovsrättens labyrint, hette Stefan Högbergs föredrag när arkivens dag uppmärksammades i Ulricehamn.
Stefan Hall var en av besökaren.
– Det är rörigt, sa han under en bensträckare om ämnet.
Han är här eftersom upphovsrätten intresserar honom och det berör många områden. Han tog exemplet att det till exempel ofta finns facebookgrupper för de som bor på en ort och där läggs det upp gamla bilder. Vem har upphovsrätten till dem egentligen?
Lars Lidar från Södra Vings hembygdsförening var också där.
– Ja, det här var snårigt, sa han.
Han var på föreläsningen eftersom han är intresserad av gamla foton och vykort, och av att dokumentera hembygdshistoria.
– Det är intressant och viktigt att veta vad som gäller, sa han.
Innan föreläsningen hälsade Anna Laang från kommunens kulturavdelning alla välkomna. Det var de som arrangerade dagen och hon förklarade att de hade valt ämnet utifrån vad som är aktuellt och vad som intresserar många. Hon sa att de på kulturavdelningen får många frågor som rör just hur man kan sprida kunskap om kulturarvet på till exempel internet, och då är det viktigt att tänka på upphovsrätten.
Stefan Högberg är från arkivnämnden i Göteborg. Han inledde med ett citat av Victor Hugo från 1800-talet.
"Vi konstaterar den litterära äganderätten man skapar samtidigt den kulturella allmänningen."
Stefan Högberg menade att det är kring dessa två begrepp som mycket av diskussionen hamnar.
– Man vill skydda det kreativa skapandet, men sedan gör man undantag för att säkra allmänhetens tillgång till kultur och information. Sedan gör man undantag från undantaget för att skydda det kreativa skapandet. Och så vidare, och vidare i någon sorts juridisk tennismatch.
Men han sa också att det finns en väg ut ur den labyrint av undantag som har skapats genom åren och erbjöd några frågor som man kan ställa sig för att undersöka om till exempel ett fotografi är skyddat eller inte.
Det handlade bland annat om att fråga sig om fotografiet har verkshöjd, alltså om det är resultatet av ett kreativt skapande. Nästa fråga var om det upphovsrättsliga skyddet fortfarande gällde, vilket det vanligtvis gör upp till 70 år efter upphovspersonens död. Man kunde också fråga sig om rättigheterna till fotografiet hade ärvts eller överförts till någon annan genom avtal.
Frågan var också vad man ska göra med så kallade herrelösa verk, alltså sådant där man inte kan hitta någon upphovsrättsinnehavare. Även där fanns det vissa metoder att följa.
Men ofta fanns det fallgropar och undantag.
– Det finns mycket gråzoner i detta, men man får göra så gott man kan.
Senare på dagen föreläste även Lennart Gullbrandsen från Wikimedia, bland om hur man kan samarbeta med Wikipedia, till exempel i arbetet med att bevara vårt kulturarv.
