Annons

Så fungerar Vasaloppet – steg för steg

Vad äter man under ett Vasalopp? Vad har man på sig? Hur kissar man? Och framför allt, hur långt kommer man om man inte kan åka skidor? Det ska UT:s Lydia Lyckelid ta reda på, med hjälp av Vasaloppscoachen Markus Jönsson.
Välkomna till ett Vasalopp för dummies.
Ulricehamn • Publicerad 21 januari 2024 • Uppdaterad 22 januari 2024
Ett skidtag i taget tar UT:s Lydia Lyckelid sina första steg i spåren, guidad av Vasaloppscoachen Markus Jönsson. Hur långt kommer hon komma i Vasan med bara några veckors förberedelse? Ingen vet.
Ett skidtag i taget tar UT:s Lydia Lyckelid sina första steg i spåren, guidad av Vasaloppscoachen Markus Jönsson. Hur långt kommer hon komma i Vasan med bara några veckors förberedelse? Ingen vet.Foto: Jasmin Frljevic

I början av min föräldraledighet förra året läste jag en artikel i UT där tre av mina kollegor skrev att de skulle åka Vasaloppet, utan att ha gjort något liknande tidigare. ”Vilka dårar” tänkte jag, ”vilken tur att det inte är jag!”

Så kom jag tillbaka till jobbet och insåg att det visst är jag i alla fall. Det är jag som är dåren. Jag som aldrig har åkt skidor, som inte har någon som helst kondis att hänga i granen, och som hatar blåbärssoppa.

Annons

Men enligt Vasaloppscoachen Markus Jönsson, är det tydligen inte bara jag som ger mig på Sveriges typ största idrottsevenemang med kort varsel.

– Jag har elever som köpt utrustning och tagit sin första lektion helgen innan och ändå klarat det, säger Markus Jönsson.

– Men man kan välja hur vägen ska vara. Om du gör det oförberett kan du klara det men få en jobbig dag. Om du förbereder dig lite mer så kanske tiden blir densamma, men du får en behagligare resa.

Men vad är då egentligen ett Vasalopp? Hur går det till?

Med hjälp av Markus Jönsson bryter vi ner världens största skidlopp steg för steg.

Förberedelsen

Hur förbereder man sig rent träningsmässigt?

– Det beror på vart du är. För din del som bara har två månader på dig handlar det om att stå så mycket på skidor som möjligt, lägg bort gym och stakmaskin. Tiden i spåren är det viktigaste. Träna gärna utan stavar för att få in tekniken.

Hur värmer man upp inför loppet?

– Som motionär får du en bra uppvärmning på väg till Smågan. Uppvärmning är viktigare för dem långt fram. Se bara till att hålla dig varm, men hushåll med dina krafter.

Hur laddar man dagarna innan?

Annons

– Ät och drick normalt, kanske lite mer än du brukar göra. Se till att sova och vila dagarna innan, träna inte. Träningen ska redan vara gjord. Kolla över din utrustning och dina prylar.

Ungefär så här ser det ut när 15 000 deltagare kör igång samtidigt vid startfältet i Sälen. Arkivbild.
Ungefär så här ser det ut när 15 000 deltagare kör igång samtidigt vid startfältet i Sälen. Arkivbild.Foto: Ulf Palm/TT

Under loppet

– Det vanligaste misstaget är att man tar ut sig för mycket i början. Börja lugnt och ta det försiktigt under första halvan, så kan du öka i Oxberg, säger Markus Jönsson.

– Det kommer vara mycket kö i spåren. Anpassa din klädsel efter vädret. Och drick ordentligt, det spelar ingen roll hur mycket energi du stoppar i dig om du inte får i dig vätska också.

Blåbärssoppa är den klassiska energipåfyllningen vid Vasaloppets kontroller. Arkivbild.
Blåbärssoppa är den klassiska energipåfyllningen vid Vasaloppets kontroller. Arkivbild.Foto: ULF PALM / TT

Maten

– Att äta en hel måltid under loppet är inte läge, men det finns fika vid kontrollerna och så kan du ta med energikakor eller gel som du äter i spåren. Det är bra att magen får något att jobba med. Kakorna kan frysa, så skär gärna upp dem i bitar innan.

– Men nummer ett är att få i dig vätska, gärna med energi i. Så länge det inte känns obehagligt kan du inte fylla på med för mycket vätska och energidryck.

Klädsel

– Det viktigaste är att inte klä sig för varmt, för då svettas du och så kyler svetten ner dig. Klä dig i lager-på-lager-principen, med underställ och vanligt skidställ utanpå. Ett vätskebälte kan vara bra så du kan få i dig vätska. Där kan du även ha lite energikakor och liknande.

Det här med att få på sig stavarna är inte det lättaste. Eller att komma fram till vilka vantar man ska ha.
Det här med att få på sig stavarna är inte det lättaste. Eller att komma fram till vilka vantar man ska ha.Foto: Pernilla Rudenwall

Tömma blåsan

– Vi som åker fort gör det under tiden. Men det finns toaletter vid kontrollerna, eller så får man sticka ut i skogen längs spåren.

För oss nybörjare ...

Finns det något man inte tänker på eller är beredd på när man ska åka Vasan för första gången?

– Att det är mycket kö. Förvänta dig köer överallt, både under dagen och dagen innan. Just logistiken är något många inte tänker på. Och även under loppet, börjar du i led 10 kan det ta dig 1,5 timme att ta dig till första kontrollen vid Smågan.

– För motionärerna som åker långt bak kommer det vara mycket folk, det finns inga spår kvar, folk är osäkra och ramlar. Då kan det vara svårt att vila ens i nedförsbackarna, man kan behöva ploga mycket för att inte åka på folk.

Förvänta dig kö, kö och kö, överallt, även i spåren, är Markus Jönssons tips till nybörjaren i Vasaloppet. Arkivbild.
Förvänta dig kö, kö och kö, överallt, även i spåren, är Markus Jönssons tips till nybörjaren i Vasaloppet. Arkivbild.Foto: Ulf Palm/TT
Fakta

Vasaloppets sträckor

Nio mil, men vad innebär de i praktiken? Enligt experter kan loppet delas in ungefär så här:

1. Startsträckan. Här ska cirka 15 000 åkare ta sig fram på en och samma gång. Tydligen är det stor risk redan här att stavar och skidor går av.

2. Backen. Redan efter en kilometer kommer första prövningen, då tre kilometer ska avverkas i konstant lutning. På grund av folkmängden kan det ta 1,5 timme att ta sig upp.

3. Första stopp, Smågan, 11 km. Här dras första repet klockan 10:30.

4. Loppet fortsätter sedan över myrarna, och ska vara en rätt behaglig sträcka om vädret är på gott humör. Efter 24 km kommer nästa stopp, Mångsbodarna. Här dras repet 12:15.

5. Risbergpuckeln. Först en seg uppförsbacke som sedan följs av den klassiska nedförsbacken där alla ramlar. Dessa fadäser går att beskåda på Youtube. Så det lär ju bli kul.

Repet dras sedan i Risbergskontrollen, 35 km, klockan 13:45.

6. Den så kallade ”falskplatån” som ska se platt ut men ändå vara en kuperad utmaning på 13 km. Avslutas vid Evertsberg, 48 km, där repet dras klockan 15. Här ska tydligen Foppa ha avbrutit loppet.

7. I sex kilometer får man nu susa nedför till det som kallas Vasslan. Efter denna sträcka är två tredjedelar av loppet avklarade. Nästa kontroll är Oxbergh, 62 km, där repet dras klockan 16:30.

8. I ytterligare åtta km får åkaren åka både uppför och nedför, och tydligen finns det massa extrakontroller från huvudsponsorerna där det ska gå att fylla på med extra energi.

9. Hökbergskontrollen vid 71 km. Repet dras 17:40. Kallas tydligen för Matriarkatet, då kvinnor ska ha mer krafter kvar i slutet av Vasaloppet än män.

10. En hyfsat nedåtgående sträcka på hela 16 km, med loppets sista kontroll i Eldris (81 km) i mitten. Här dras repet klockan 19. Här hade det varit väldigt surt att fastna, med andra ord.

11. Upploppet. 3 km kvar som går genom Mora centrum och upp till den mycket efterlängtade och ikoniska, prestigefyllda och världsberömda skylten med orden ”I fäders spår för framtids segrar”, dit man antagligen anländer både gråtfärdig och slutkörd. Men här är loppet slut. Nu blir det pizza.

Källa: Podden ”Lagom kondition”.

Det är mycket att tänka på när tekniken ska in på bara några veckor. Markus Jönssons främsta tips är att träna utan stavar i början.
Det är mycket att tänka på när tekniken ska in på bara några veckor. Markus Jönssons främsta tips är att träna utan stavar i början.Foto: Jasmin Frljevic

Vasaloppet enligt Markus

Annons

Vilken är den värsta sträckan?

– För mig är det i början, med den första backen. Sen från Smågan går det bra. Det är mest stigning i början av loppet, sen är det mer lättåkt. Men sen mot slutet när man redan åkt 5-6 mil blir även en liten backe jobbig, det blir påtagligt när man redan åkt så pass länge.

Och vad är det bästa med Vasan?

– Att få komma in i Moraparken och vara i täten är jättespeciellt, det är väldigt spännande. Sen var det ett år när jag kom till starten sent och kom åkande från motsatt riktning. Att komma över krönet och se 15 000 skidåkare var en häftig upplevelse, det gör man ingen annanstans.

Sist men inte minst. Jag har två månader på mig att lära mig åka skidor. Hur långt kommer jag i Vasan?

– Nu vet ju inte jag hur ditt pannben är, men kan du köra en mil, tre till fyra gånger i veckan, så kommer det gå bra.

Att få komma in i Moraparken och åka i täten upp mot målgången är det bästa med Vasaloppet, enligt Markus Jönsson. Arkivbild.
Att få komma in i Moraparken och åka i täten upp mot målgången är det bästa med Vasaloppet, enligt Markus Jönsson. Arkivbild.Foto: Vasaloppet
Fakta

Så går Vasaloppet till

• De flesta vet säkert att Vasaloppet är en nio mil lång sträcka mellan Sälen och Mora, med sju kontroller eller ”stopp” längs vägen. Vid kontrollerna kan man dricka blåbärssoppa, fika eller passa på att besöka muggen.

• Runt 15 000 deltagare startar i det som kallas led, där eliten åker i Elitledet, och alla andra i led 1 till 10. Motionärer som aldrig åkt Vasan tidigare åker i led 10, som är det största ledet. För motionärer kan det ta 10-12 timmar att genomföra hela loppet.

• Av säkerhetsskäl finns sluttider vid kontrollerna, då ett rep dras vid ett bestämt klockslag och stänger spåret. Hinner man inte fram till kontrollen innan repet dras måste man helt enkelt avsluta loppet där. I så fall ordnas busstransport till Mora.

• Om du behöver bryta loppet av andra anledningar ordnas transport från närmsta kontroll.

Snabbfakta:

• Vasaloppet är världens största långlopp på skidor.

• Första loppet gick av stapeln 1922.

• Miljoner tittare från hela världen följer loppet på tv.

• Banrekordet för herrar är 3.28.18 (Tord Asle Gjerdalen, 2021), och för damer 3.50.06 (Astrid Oeyre Slind, 2022).

Lydia testar sig fram i spåren på Lassalyckan.
Lydia testar sig fram i spåren på Lassalyckan.Foto: Pernilla Rudenwall
Lydia LyckelidSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons