Ovanliga kungörelsen: Skatteverket annonserade om att dödförklara man

Annonsen med rubriken ”Ansökan om dödförklaring” fick många att lyfta på ögonbrynen – både på UT:s redaktion och ute bland er läsare.

I annonsen förklarar myndigheten att personen ifråga, en 49-årig man, senast setts i livet i Limmared i oktober 2021.

Om han mot förmodan fortfarande skulle vara vid liv, hade han fram till 4 maj nästa år på sig att anmäla sig till Skatteverket i Malmö – annars skulle han dödförklaras. Andra personer med upplysningar i ärendet uppmanades också att höra av sig inom denna tidsfrist.

Ingen på UT:s redaktion – och vi har medarbetare som arbetat här i över 20 år – kan dra sig till minnes att vi någonsin tidigare publicerat en dylik annons.

Frågetecknen behövde därmed rätas ut. Hur kommer det sig att Skatteverket går ut med en annons med kompletta personuppgifter, i syfte att få en individ dödförklarad?

Vjera Catovic är verksamhetsutvecklare på Skatteverket. Hon kan förvisso inte uttala sig om det specifika fallet med den 49-årige mannen, men har koll på hur det generellt fungerar med dödförklaringar.

– Till att börja med måste någon komma in och tala om att man misstänker att en person är död. Ofta är det ju någon anhörig. När Skatteverket sedan får kännedom om frågan, är det vårt jobb att göra utredningen kring den, säger Vjera Catovic.

Om en person har försvunnit och det inte finns några uppgifter om vad som inträffat, får frågan om dödförklaring tas upp tidigast fem år efter försvinnandet, står det på Skatteverkets hemsida.

Men i det här fallet handlar det ju inte om fem år, utan bara drygt ett år sedan mannen senast sågs vid liv i Limmared?

– Under vissa förutsättningar, som naturkatastrofer eller stora olyckor, går det bra att ansöka efter ett år eller omedelbart efter försvinnandet, förklarar Vjera Catovic.

Om det går att ansöka direkt eller först ett år efter försvinnandet, beror i sin tur om det här helt utrett eller enbart i hög grad sannolikt att personen omkommit. När det gäller dödförklaringar inom kortare tid än fem år ska ärendet också bedömas av en särskild nämnd vid Skatteverket.

Talar utredningen för att personen är avliden, publiceras sedan en kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar på Bolagsverkets hemsida. Om det finns skäl för det – vilket det uppenbarligen gjort i fallet med Limmaredsmannen – publiceras kungörelsen även i en lokaltidning.

Hur vanligt är då detta? Inte alls särskilt vanligt, men heller inte helt unikt, visar det sig.

Under åren 2020–2022 har totalt 59 ansökningar om dödförklaring gjorts i Sverige, enligt uppgifter som Skatteverket plockat fram för UT:s räkning.

Ungefär två tredjedelar av ansökningarna har skett efter fem år och en tredjedel inom fem år.

Exakt hur många av dessa fall som nått sidorna i en lokaltidning är oklart.