Henrik Erickson: Nadim pekar på något viktigt – det får aldrig bli fel att vara medmänniska
Under våren fick undertecknad och Ulricehamns Tidning en förfrågan om att vara en del i ett mindre nätverk för att lokalt backa upp polisen och samhällsdebattören Nadim Ghazale kring en årlig utmärkelse till en person som gjort mer än andra för att främja integration i Ulricehamn. Med bakgrund i Ghazales sommarprat och självbiografiska bok bär utmärkelsen namnet ”Årets krattare”.
För tidningens del var det enkelt att säga ja. Ulricehamns Tidning finns till för att göra samhällsnytta. Vi gör det varje dag genom vår journalistik. Vi gör det också genom olika typer av samarbeten och medarrangörsskap.
Det är UT:s redaktion, med våra journalister, som bevakar Ulricehamn med omnejd. Det är UT som företag som står för samarbeten – och som är en del av juryn till Årets krattare.
Vi lever i tider när det kan uppfattas som kontroversiellt att stå bakom en integrationsutmärkelse. Den politiska retoriken kring invandring och integration har de senaste åren skruvats upp. Det är därför som det är så viktigt att Årets krattare kommer just nu.
Sveriges regering vilar på ett stöd från ett parti som vuxit fram ur främlingsfientliga organisationer och miljöer. Sverigedemokraternas inflytande över Tidöavtalet, och den offentliga debatten, har flyttat gränser för hur vi pratar om svenskar, invandrare och integration. Retoriken blir hårdare, framför allt i sociala medier och i alternativa kanaler. Färre inom den politiska högern (M, KD och L) säger offentligt ifrån vid främlingsfientliga övertramp, för att de är beroende av SD:s stöd för att kunna regera vidare.
Observera en sak i detta. Sverigedemokraterna är Sveriges näst största parti med 20,5 procent av rösterna i förra årets val. Om SD, med sitt stora väljarstöd som bas, hittar samarbeten och vägar fram för att få igenom sin politik så är det självklart att de ska få det. Vill majoriteten av Sveriges riksdag att vi kraftigt ska minska invandringen, ha visitationszoner, kunna avlyssna utan brottsmisstanke, ta bort modersmålsundervisning och återkalla medborgarskap så blir det så. Det är praktisk politik och alldeles självklart i en demokrati.
Politik och retorik hänger alltid samman. Med en mer repressiv politik hårdnar samtalet om samhället. Det gör saker med människor – och det påverkar livet för många av dem som flytt till Sverige, som kommit till Sverige för att arbeta eller som flyttat till Sverige för kärlekens skull.
I Ulricehamn görs varje dag stora integrationsinsatser. I skolan, hos UIFK på Lassalyckan, inom kyrkan, hos kommunen, bland privatpersoner.
”I Ulricehamn görs varje dag stora integrationsinsatser. I skolan, hos UIFK på Lassalyckan, inom kyrkan, hos kommunen, bland privatpersoner.”Henrik Erickson
Oavsett vad man politiskt tycker om numerären gällande antalet invandrare till Sverige så måste det, alltid, vara okontroversiellt att vara medmänniska – att hjälpa, och kratta, för en så bra integration som möjligt.
Jag träffade en gammal kollega på lunch i veckan. Hon beskrev ett besök hos sin son i Stockholm, på ett företag som forskar i nya mediciner. 20 personer i personalen, minst tio olika nationaliteter. Alla högutbildade med fokus på samhällets bästa.
Jag satt i veckan med en sammanställning av Ulricehamns restauranger till UT:s sommarbilaga. Uppskattningsvis drivs 80 procent av företagare med utländsk bakgrund.
Jag har de senaste veckorna besökt vården, både med barn och den äldre generationen. Vården och omsorgen i Sverige bärs idag upp av kompetens och kraft från första och andra generationens invandrare. De tar hand om Sverige.
I tider av hårdare retorik får vi aldrig glömma att Sverige och Ulricehamn hade varit en fattigare plats utan utländska influenser. Det finns utmaningar, halvstora i Ulricehamn och jättestora i de större städernas utanförskapsområden. De utmaningarna kräver ekonomiska resurser, politisk handlingskraft och medmänsklighet.
Låt oss hoppas att utmärkelsen Årets krattare i Ulricehamn visar vägen – och får ett genomslag även utanför vår kommun.
