Måluppfyllelse och elevunderlag styr
Förslaget om en norm att utgå ifrån togs fram av barn- och utbildningsnämnden. Tanken var att den ska fungera som underlag inför eventuella förändringar av skolstrukturen i kommunen.
Ett så gott som enigt kommunfullmäktige tog också beslutet att införa normen.
Så här normen ut:
F-3 40 elever
F-6 60 elever
En skola med elever för förskola upp till årskurs tre (F-3) har alltså 40 elever som lägsta gräns. I det fall en skolenhet hamnar under dessa nivåer, bör en särskild granskning göras, enligt förslaget till beslut.
Inför beslutet i nämnden nu i tisdags har en utredning gjorts gällande skolor som kraftigt understiger de normer som gäller för skolors storlek.
Enligt den resursfördelning som tillämpas får en elev vid en liten F-6 skola mer i resurser än vid en skola med cirka 200 elever. Vid tillfället då normen arbetades fram fanns cirka 400 elever vid mindre skolenheter i kommunen vilket gav ökade kostnader med ungefär fyra miljoner kronor.
Sedan dess har skillnaden minskat något till följd av gjorda nedskärningar. Men fortfarande satsas betydligt mer pengar per elev vid små enheter. Enligt den nu aktuella rapporten från barn- och utbildningsförvaltningen är skillnaden i resursfördelning mellan en stor och en liten enhet drygt 8 000 kronor per elev. Det kostar alltså mer per elev att driva en liten enhet än en stor.
I underlaget till beslutet i kommunfullmäktige togs även den tidsmässiga anpassningen upp. Här sägs att beslut ska fattas så att det blir möjligt att genomföra avvecklingen med framförhållning. En schematisk uppställning anges i underlaget, enligt följande:
År ett - beslut
År två - förberedelser
År tre- nedläggning
Processen kan naturligtvis skilja sig i tid beroende på när under år ett som beslut tas, heter det i underlaget.
När skolan i Älmestad stänger i höst kommer eleverna att istället få gå i andra närliggande skolor, Blidsberg, Timmele och Hökerum.
Antalet elever i Älmestads skola är 45, vilket långt under gällande norm som anger 60 elever som lägsta gräns. Prognosen pekar dessutom på att underlaget minskar ytterligare.
Till det kommer problem med kvaliteten i undervisningen. Enligt underlaget är elevernas måluppfyllelse lägre.
I mindre enheter med få lärare är det svårare att upprätthålla en hög ämneskompetens, heter det i rapporten från barn- och utbildningsförvaltningen. Lärarna kan inte som på en större enhet bilda ansvarsgrupper för olika ämnen. Detta kan vara en förklaring till att nästan varannan elev på Ätradalsskolan inte har uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen.
”Av allt att döma har alltså decentraliseringen av skolan alltså lett till sämre kvalitet i undervisningen och minskad måluppfyllelse”, heter det i rapporten.
