Läkare på öppenpsyk anmälde socialtjänsten – fick fel

Den kvinna ärendet gäller tog själv kontakt med socialtjänstens barn- och ungdomsenhet, när hon ansökte om stöd i föräldrarollen i samband med en graviditet. En utredning inleddes eftersom socialtjänsten ansåg att det fanns skäl till oro för barnet; detta med hänsyn till kvinnans psykiska hälsa och hennes förmåga att tillgodose barnets behov. Hon beviljades därför öppenvård.

Enligt journalanteckningar var kvinnan nöjd med upplägget och familjebehandlarnas tidsschema.

Men när familjebehandlare åkte hem till kvinnan var hon mycket upprörd. Under besöket ringde hon sin läkare och sa att hon inte längre vill ha kontakt med socialtjänsten. Läkaren (anmälaren) stödde henne.

Ett möte hölls mellan enhetschefen för Barn- och ungdomsenheten, IFO-chefen, enhetschefen för öppenpsykiatriska mottagningen och läkaren i syfte att komma överens om fortsättningen, men mötet blev inte så konstruktivt. Läkaren lovade dock att kontakta kvinnan och se till att socialtjänsten kunde fortsätta sitt arbete. Han lovade också att återkomma för ett gemensamt möte, men hördes aldrig av.

Kvinnan återtog sedan sin ursprungliga ansökan och ville inte ha något med socialtjänsten att göra. Hon påstod att det var på inrådan av läkaren.

Individnämnden skriver i sitt yttrande över läkarens anmälan, att socialtjänsten har följt vanliga rutiner och riktlinjer, men att läkarens/anmälarens bristande förmåga att samverka har gjort arbetet för mamma och barnet omöjligt. Nämnden anser att det istället är anmälaren och den är som är ansvarig för hans verksamhet, som ska kritiseras. Detta grundar man även på samtal från flera klienter som berättat om dåligt bemötande samt läkarens vägran att lämna ut begärda journalhandlingar.

Socialtjänsten noterar också att läkaren som gjort anmälan med kort varsel har fått sluta sin anställning.

I sitt beslut skriver Inspektionen för vård och omsorg att det verkar som att läkaren inte har förstått socialtjänstens skyldigheter i fråga om barn som far illa eller riskerar att göra detta, utan bara agerat utifrån sin vuxna patients upplevelser.

IVO anser inte att det finns skäl att kritisera socialtjänstens handläggning utan avslutar ärendet.

Efter det aktuella ärendet har det inte varit några problem i kontakterna och samverkan mellan kvinnan och socialtjänsten.