Het fullmäktigedebatt om landsbygdsskolor

Bakgrunden till debatten var en interpellation (fråga) från Ing-Marie Andersson (C) från Trädet. Hon ville veta har mycket kommunen sparat på att lägga ned Kölaby skola, vad det kostat att flera elever flyttat till skolor i grannkommunen Falköping, varför man angående Älmestads skola inte följt bestämmelserna om att nedläggning skall ske i etapper samt vilka skolor som planeras läggas ner nästa år.

Svaret från barn- och utbildningsnämndens ordförande Anders Dahlén (M) blev att det viktigaste för nämnden var att höja undervisningens kvalitet. Att lägga ned Kölaby skola gav enligt honom en besparing på 1,7 miljoner kronor, pengar som till viss del stärker möjligheterna att upprätthålla lärartätheten, något som gynnar alla elever.

Fyra grundskolelever har valt Åsarp. Kostnaderna för dessa uppgår till sammanlagt 260 000 kronor.

Nämnden tvingades till snabbt beslut av volymminskningar i kombination med ålägganden om effektiviseringsåtgärder för nämnden.

Slutligen svarade Dahlén att det är skolornas elevutveckling i förhållande till den beslutade normen som avgör skolornas nedläggning.

Efter Dahléns svar följde en lång debatt, som knappast kom att handla om Kölaby skola och effekterna av nedläggningen.

Det kom i huvudsak att handla om skolans betydelse för en levande landsbygd eller som en byggnad för en kvalitativ verksamhet.

Flera talare från framför allt Centern, Miljöpartiet och Vänstern talade sig varma för den levande landsbygden och skolans viktiga roll i detta sammanhang.

Dock förutsätter detta ett ekonomiskt tillskott, för att kvaliteten skall upprätthållas, hävdade exempelvis Arne Sjögren (V)

– Kvalitet är vikig och den kostar pengar.

Berit Frändås (S) betonade med skärpa att det nu är ett helt annat samhälle än när skolorna på landsbygden uppfördes.

– Nu gäller frågan om det är verksamhet eller byggnad som är det viktiga. Det är samma frågeställningar för skolan, vården och kyrkan. Vi måste välja det ena eller det andra. För mig är det verksamheten som är det väsentliga. En skola i dag ställer helt andra krav på utrustning, materiel och lärare.

Debatten böljade fram och tillbaka med numera tämligen väl kända argument.

Från flera håll anklagades Centern för att nu värna om landsbygdens skolor, men inte höjt någon röst för att skjuta till de resurser som skulle göra det möjligt att med kvalitet behålla de mindre skolorna.

Interpellantem själv, Ing-Marie Andersson, tolkade möjligen Centerns inställning i följande uttalande:

– Vi vill inte lägga ner skolor för vi värnar om landsbygden.