Gällstadelever räknar löv åt forskningen

När klockan ringer tio lägger eleverna i klass fem tillbaka hopprep och bollar för att istället hämta sina observationsprotokoll med lövträd på.

De samlas runt läraren Johanna Svensson Engqvist och ger sig sedan ut i skogen för att i grupper hitta just sitt träd.

Samuel Vadian, Linn Andrén och Elin Andersson har samlats vid en björk och kommer snart fram till att den är en tvåa på schemat, vilket betyder att en tredjedel av löven har ändrat färg.

– Vi ska se hur hösten förändras, säger Linn.

– Hur den förändras beroende på klimatförändringen, fyller Samuel i.

– Eftersom satellitbilderna kan visa fel, säger Simon Brovall.

När de har fyllt i protokollet fotograferar de trädet och när alla grupper är klara samlas klassen bland träden för genomgång.

– Vem hade asp, frågar fröken Johanna. Hur var det med den, var det en etta? Rönnen, hur var det med den, hade ni ett allihop? Sedan kom det en björk. Den hade kommit lite längre.

Totalt är det 18 000 skol-elever som deltar i Höstförsöket. Det genomförs av Sveriges lantbruksuniversitet. Eleverna observerar höstlöv åt forskarna.

Med hjälp av elevernas observationer kan forskarna studera vilka gener som styr höstlövsutvecklingen hos asp och hur väl satelliternas bilder av jorden kan fånga upp höstens förlopp. Experimentet blir också en del i en större satsning där frivilliga sedan några år tillbaka följer årstidsväxlingarna i naturen.

Det handlar också om att följa hur växthuseffekten påverkar årstiderna, eftersom förändringar i naturens kalender är den tydligaste ekologiska effekten av det förändrade klimatet.

– Vi behöver veta när våra vanliga lövträd får höstlöv så att vi kan se hur detta varierar mellan olika år. Det gör det möjligt för oss att bättre förutsäga utvecklingen i framtiden, säger Ola Langvall, skogsforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Efter genomgången får Gällstadeleverna i uppgift att leta löv och barr. Sedan följer en tipspromenad på vägen hem med frågor om naturen.

Läraren Johanna Svensson Engqvist tycker om att använda naturen som klassrum.

– Det är bra. Det finns många möjligheter. Det vi pratar om blir verkligt på ett annat sätt. Man får mycket intryck och det är lätt att hitta på nya saker. Sedan har en del ett stort behov av att röra på sig och det får man här ute. När man får komma ut i friska luften och röra på sig så tänker man klarare.

Dessutom tycker hon det tillför en dimension att projektet är på riktigt.