Elin valde "folkis"

Även om Elin trivdes väldigt bra under sina år på gymnasiet var hon ganska skoltrött efter studenten. Hon kände sig helt enkelt inte redo för att börja direkt på en akademisk utbildning. Då fick hon upp ögonen för andra skolformer. I dag studerar Elin till skådespelare i Molkom vilket är hennes andra år på folkhögskola.

– Jag tänkte att jag ville ha roligt, lära mig nya saker, träffa folk och utvecklas. Jag visste efter det första året att jag vill gå minst ett år till på folkhögskola, berättar hon och sätter sig på sängen i ett av skolans internatrum.

Redan när Elin var liten började hon intressera sig för skådespeleri och videokameran användes för att spela in teater med kompisgänget. Men inför gymnasievalet var det intresset för musik som tog över och Elin gick musikprogrammet på Tingsholmsgymnasiet i Ulricehamn.

– Jag vacklade mycket mellan musik och teater men är glad att jag valde musiken då. Jag har lärt mig mycket som varit användbart, berättar hon.

Till skillnad mot hennes teaterutbildning på Markaryds folkhögskola lockade Molkom med linjens starka samarbete med skolans filmutbildning.

– Jag älskade ju teatern i Markaryd med men kände att jag ville prova att skådespela för film.

De har verkligen hunnit med mycket sedan skolan började i höstas, allt från improvisationsworkshops, stagefighting, julteater och filminspelningar till kurs i teatersminkning.

– I stagefighting fick vi prova på tekniker för olika slag tillsammans med en gästlärare. Vi avslutade även med att göra en kortfilm med det vi lärt oss. Det är roligt att det är en sådan blandning på allt vi gör.

Just folkhögskola som utbildningsform är något hon trivs väldigt bra med. Arbetet är självständigt och det finns mycket tid utöver lektionerna att öva och ägna sig åt sidoprojekt.

– Man är här för sin egen skull, vill man inte göra något är man inte tvingad. Våra lärare ser inte oss som elever utan kursdeltagare. Duger det inte så är det bara att åka hem.

Att många bor tillsammans på internaten gör också att folk kommer väldigt nära varandra. Det händer saker hela tiden och det finns alltid någon att umgås med. Elin har själv startat en skolkör tillsammans med en annan av skolans elever.

– Det är lite som att bo i en bubbla eller i två olika världar. Man är antingen i Molkomvärlden eller den vanliga världen.

Det mörknar ute och lukten från vaniljdoftljus i fönstret sprids sakta i det lilla rummet medan Elin lutar sig mot en av sängens kuddar.

– Har man inte gått på folkhögskola så förstår man nog inte riktigt hur det är, det är något speciellt, säger hon och lägger sig till rätta.

Skolformen är något hon verkligen vill rekommendera andra att prova. Det finns något för alla, vilken ålder man än är. Den äldsta i hennes klass är 41 år gammal.

– Det är inget konstigt. Man ser ingen ålder på varandra utan man ser alla tillsammans som en stor grupp.

Efter utbildningen ser hon gärna att den lilla byn Molkom med ungefär 2 000 invånare byts till något större, kanske ett boende i Stockholm eller Göteborg. Själv ser hon sig som en storstadsmänniska och gillar när det hela tiden händer saker. Trots att hon är uppväxt bredvid en gård i Tranegärde.

– Jag längtar mest till något större. Jag vill bara kasta mig ut någonstans där jag inte varit förut! utbrister hon och slår ut armarna.

Planen är att gå på olika castings och hoppas på jobb inom tv och film. Men hon tillägger att det inte kommer bli lätt. Att lyckas som skådespelare med dagens konkurrens är tufft.

– Det är ett svårt yrke. Vill man få jobb får man kämpa för det, vägen är nog lång,

Men Elin ser positivt på framtiden och är tacksam för de kontakter med filmare, regissörer och manusförfattare som hon bygger under tiden i Molkom. Storstan får ta och vänta ett tag till.

– Samtidigt när man bor såhär, runt 70 människor tillsammans så går det ju inte att inte trivas.

Elin Johansson har regiövning tillsammans med filmstuderande Tobias Liljeros.

Jodie Whife