Eget språk är vägen till framgång
Det är liv och rörelse kring Najwa Saders lilla kontor i Stenbocksskolan. En elev kommer in och frågar något, någon annan kommer in och vill vara med i samtalet kring modersmål och framtidsmöjligheter.
Najwa Sader är tydlig med vad hon tycker om modersmålsundervisningens betydelse för att nysvenska elever ska lyckas i skolan.
– För att klara svenska språket så är det jätteviktigt att utveckla sitt hemspråk parallellt. Att Skolverket nu stärkt modersmålsundervisningens roll i grundskolan är ett viktigt beslut för den här gruppen elever, säger Najwa Sader.
Stenbocksskolan har som enda skolan i Ulricehamns kommun modersmålsundervisning under skoltid. Det är alltså inlagt i schemat för de elever som läser det. Förutom undervisning i hemspråket får många elever också studiehandledning med hjälp av hemspråket. De får alltså hjälp under lektioner, eller efter, att förstå det som läraren gått igenom eller det som klassen läst i en lärobok.
– Studiehandledningen hjälper också de här eleverna med stöd och struktur i studierna. Många saknar kunskap om hur de ska läsa på rätt sätt för att lära sig. Det är många lärare som utnyttjar möjligheten som finns men jag önskar faktiskt att det skulle vara fler, säger Najwa Sader.
Skolverkets mer kunskapsorienterade kursplaner välkomnas av modersmålslärarna.
– I de nya kursplanerna betonas att det är kunskaperna som ska bedömas och inget annat. En elev kan få redovisa ett SO-arbete på sitt hemspråk lika väl som på svenska. Jag kan hjälpa eleverna att översätta deras kunskap till svenska, säger Najwa Sader.
Att modersmålet kan användas mer i skolan kan också ge en hjälp till elevernas föräldrar, tror Najwa Sader. Invandrarelever får generellt sett sämre studiestöd från hemmet än de som har svenska föräldrar.
– Det finns en barriär mellan skolan och hemmet i många fall. Invandrarföräldrarna har inte kunskap om hur det svenska skolsystemet är uppbyggt. Det handlar inte om att föräldrarna inte vill eller har dålig utbildning utan mycket om att språket är en barriär.
Ett kritiskt steg för många nysvenska elever är det mellan grundskolan och gymnasiet. Eftersom många saknar fullständiga betyg är en placering på introduktionsprogrammet ofta enda alternativet.
– Jag känner mig orolig för det. Det känns som att gå ett år till på nians nivå medan andra som är lika gamla som jag går vidare, säger Miwan Farag som går i nian.
– Vi vill läsa som alla andra men språket gör det svårt, säger Wasem Hassan.
Tilde Helander jobbar på introduktionsprogrammet på Tingsholm och hon menar att skolan och samhället måste vårda de här eleverna i övergången från grundskolan.
– Det är en sådan förlust för både eleven och samhället med invandrarelever som tappar all lust och motivation för att de känner att de inte är värda lika mycket och inte räcker till. Introduktionsprogrammet handlar inte om att börja om. Ibland räcker det med ett år för att läsa upp de betyg som krävs, säger Tilde Helander.
– Modersmålshandledning är en jättebra hjälp för att lösa problemet. Det blir som en brygga som gör att processen går så mycket snabbare. Vi hoppas mycket på att det här blir bra, fortsätter hon och avslutar med att säga.
– Vi uppmuntrar alla elever att utnyttja den hjälp som de har rätt till och den hjälp som skolan och kommunen nu erbjuder. Eleverna ska också tala om för sina föräldrar att stödet är bra och att det egna språket är en väg framåt i den svenska skolan.
