Det ekonomiska biståndet ökar

I Ulricehamn har antalet biståndsmottagare, inklusive barn, ökat från 539 personer år 2007 till 969 personer år 2010, enligt siffror från Socialstyrelsen. Kostnaden för det ekonomiska biståndet, som tidigare kallades socialbidrag, beräknas vara drygt 20 miljoner kronor under 2010, och då räknas även introduktionsersättning till flyktingar in, cirka 7,5 miljoner.

– Lågkonjunkturer och nya regler för a-kassan och försäkringskassan påverkar hur många som behöver ekonomiskt bistånd. Om någon till exempel blir utförsäkrad får vi på försörjningsenheten ta hand om det. Vi utgör det sista trygghetssystemet, säger Maria Nordgren, enhetschef med ansvar för försörjningsstöd i Ulricehamn.

Hon tycker inte att det är bra att siffrorna ökar, utan anser att kommunen måste göra mer för att få ut människor i arbete och utbildning.

– Vi ska öka samarbetet med arbetsförmedlingen och lägga upp en plan i september. Vi ska då satsa särskilt på 18–24-åringar. Ofta blir personer som får ekonomiskt bistånd djupt passiva och självförtroendet sjunker, något som det kan vara svårt att komma tillbaka från.

Tuula Nevonen, enhetschef på försörjningsenheten i Marks kommun, ser att fler blir långtidsberoende av försörjningsstöd från 2010 och framåt.

– Det beror på att många som blir utförsäkrade kommer till oss. De blir kvar längre eftersom de fortfarande är sjuka eller har varit borta från arbetsmarknaden under lång tid. Däremot minskar antalet nya ärenden under 2011.

Borås och Tranemo är de enda kommunerna i Sjuhärad där antalet biståndsmottagare minskat under det senaste decenniet. I Borås har siffrorna enligt Socialstyrelsen gått från 5 800 individer år 2000 till 5 042 under år 2010.

Eva Bergström, samordnare för försörjningsenheten i Borås, säger att socialtjänsten jobbar aktivt för att få ut människor i sysselsättning genom exempelvis praktikplatser. Minskningen kan också bero på att det finns många företag i Borås.

Precis som i de flesta andra kommuner har biståndsmottagarna dock ökat rejält sedan 2007 och 2008. I Borås låg siffran på 4 164 personer år 2008, en ökning med knappt 900 personer på två år.

– Det skedde när den senaste lågkonjunkturen slog till. När försäkringskassan stramar åt sina regler eller har långa väntetider är det fler som söker sig till oss. Det är fler som får ekonomiskt bistånd efter att de nya a-kassereglerna infördes, men inte så många som vi hade väntat oss. Det har även varit brist på arbete generellt och då får särskilt de som inte hunnit etablera sig svårt att ta sig in, säger Eva Bergström.