De fortsätter kampen mot ny vindkraft

Det var på de boendes initiativ som mötet hölls.

– När vi nu närmar oss beslut i nämnden, känns det som om allt det jobb vi lagt ner på att sätta oss in i ärendet och yttra oss varit helt förgäves, sa Patrik Hylander, som initierat mötet, strax innan det var dags att gå in.

Han och andra boende känner sig överkörda i hanteringen. För lite information, bristande underlag men framför allt – synpunkten att den landskapsbild de boende dagligen lever med, drastiskt kommer att förändras med en etablering av vindkraftverk – är bärande inslag i deras kritik.

Det var en något spänd men beslutsam skara om åtta personer som traskade upp till femte våningen i Stadshuset i Ulricehamn för att träffa kommunfolket.

Patrik Hylander inledde genom att sammanfatta de boendes kritik. Som en röd tråd genom dragningen lyste besvikelsen över bolagets ”nonchalans mot oss boende”.

– Vi har efterlyst fotomontage på aktuella lägen, men endast fått några av dessa. De är dessutom tagna då träden är lövade.

– Men större delen av året har träden inga löv. Dessutom är en avverkning i det aktuella området på gång, vilket också inverkar på hur vindkraftverken kommer att påverka landskapsbilden.

Bristande information från bolagets sida, men också frågor till hur kommunen hanterat ärendet diskuterades under en dryg timme. Kravet är att bygglovsfrågan behandlas först när kommunens vindkraftsplan antagits.

Såväl detaljer , risken för isbildning på vindkraftverkets vingar samt buller, som mer allmängiltiga synpunkter och risken för försämrad boendemiljö togs upp.

– Många har köpt hus i området utan att då fått kännedom om att det skulle byggas vindkraftverk här. Nu finns stor risk att folk flyttar, inte bara från byn utan från kommunen, sa Anneli Helin.

Pär Norgren, miljöchef i Ulricehamn, uttryckte förståelse för synpunkterna. Han förklarade därefter hur man jobbar med ärenden av detta slag.

– Det är reglerat i lag, vilket innebär att en ansökan om bygglov ska hanteras skyndsamt.

Han beskrev att diskussioner av detta slag kan utvecklas till konflikt mellan markägares rätt å ena sidan, och det demokratiska inslaget å den andra.

Detta utmynnar i tanken att det är lättare väga in bullervärden, avstånd till fastigheter och andra mätbara faktorer. Minskad trivsel eller värdeminskning på bostadshus i området är mer subjektiva värden, som kan vara svårare att mäta.

– Men vi vill inte att verksamheten ska ge problem. Samtidigt strävar vi efter att ta ett beslut som håller vid en prövning, sa Pär Norgren.