Caroline af Ugglas fick gästerna att tappa hakan

Varje år anordnar Ulricehamns sparbank En alldeles egen skoldag, och i år bestod de inbjudna gästerna av Leo Razzak, Christer Fuglesang och Caroline af Ugglas. Inte en sittplats i Sim- och sporthallen var ledig under dagens tre programpunkter.

24-årige Leo Razzak berättade om sitt arbete för integration på Fryshuset i Stockholm. Det som började med att några killar ville ha ett ställe att spela basket på, utvecklades snabbt till en mötesplats för ungdomar med olika intressen, åsikter och förutfattade meningar.

Leo Razzak återkom flera gånger till dessa förutfattade meningar. Han ville uppmärksamma åhörarna på att alla har fördomar, och att vi måste börja med att bli uppmärksamma på våra egna fördomar. Först efter det kan vi bearbeta dem och förhoppningsvis möta människor med ett öppnare sinne. Leo själv är född i Sverige och har en pappa från Bangladesh. Efter en tuff barndom konfronterades han och hans kompisar av en man som vågade ifrågasätta deras fördomar. Det blev ett uppvaknande.

– Jag och mina kompisar tyckte att Sverige var skit. Vi visste att man dansar runt midsommarstången och att lagom alltid är bättre än bäst i det här landet, men vi tyckte inte att vi fick vara med på festen. Och vad gör man då, jo man snackar skit om festen.

Den konfronterande mannen, som var anställd för att prata om hederskulturer med unga killar, hjälpte killarna att sätta ord på sina känslor. Många var exempelvis frustrerade över att staten snodde en tredjedel av lönen.

– Då förklarade han det här med skatt, att allt vi får under uppväxten kostar pengar. På fem minuter hade han fått oss att fatta, på fem minuter blev Sverige fantastiskt, säger han.

Vad ville du förmedla till ungdomarna i dag?

– Jag försökte säga saker som jag själv behövde höra när jag gick i gymnasiet. Vi måste våga visa får okunskap och umgås med varandra just för att vi är olika, inte bara försöka hitta gemensamma nämnare, förklarar han.

Från integrationsfrågor rakt ut i rymden. Nästa föreläsare var astronauten Christer Fuglesang. Fuglesang ägnade en stor del av föredraget åt sina två resor med rymdfarkosten Discovery. Iklädd samma tröja som han hade på sig i rymden berättade han om hur det känns när farkosten skakar igång och rusar upp i luften, vad astronauterna äter, hur det går på toaletten, vilken forskning de ägnar sig åt och framför allt hur det känns att röra sig fritt i rymden.

– Känslan att glida runt på utsidan av rymdstationen är otrolig. Vi hade övat inför alla promenader, men en gång fick vi improvisera när en solpanel skulle vecklas ihop. Det gjorde mig absolut ingenting att få en extra promenad, om man säger så!

Efter lunchrasten skuttade artisten Caroline af Ugglas upp på scen. Det som sedan följde kan bäst beskrivas med ett ord: energi. Caroline af Ugglas har lång erfarenhet från att leda körer, och hon var övertygad om att även ulricehamnarna kunde sjunga. Men för att sjunga måste man ha koll på sitt struphuvud.

– Det viktigaste är att ta i så att stämbanden kan sträckas ut. Och så måste man slappna aaav så att inte struphuvudet åker upp och lägger sig för stämbanden.

Publiken, eller snarare deltagarna, uppmanades att resa sig upp och följa med i Carolines röstövningar. Det skulle vara avslappnad, överdrivet och med känsla. Ner med hakan och låtsas gäspa.

– Ju mer ni över driver desto coolare är ni. Nu, för resten av dagen och kanske för resten av livet, håller vi struphuvudet nere.

Sedan brakade musiken loss. En fullsatt Sim- och sporthall ledsagades genom pop, rock och reggae. Och de fick tummen upp av sin lärare.

– Fan vad bra ni är! Ulricehamn liksom!

Kajsa Kettil