Brottsutredning efter stor konkurs

En företagare från Ulricehamn startade företaget och var i huvudsak den som skötte verksamheten. Med sig i styrelsen hade han bland annat en rikskänd entreprenör och finansman samt en annan företagare som är känd i branschen.

Företaget gick bra i början och de hade som mål att bli bland de största i Europa i sin bransch. Men kanske var detta ett av problemen.

– Vi skulle bli ett storbolag, men då drog vi också på oss stora kostnader, säger företagaren från Ulricehamn som UT har pratat med.

Men själva huvudproblemet var ett annat. I den så kallade förvaltarberättelsen, som upprättas vid en konkurs, beskrivs hur företaget exporterade varor i tre år till sitt eget dotterdotterbolag, utan att få ordentligt betalt.

I förvaltarberättelsen beskrivs detta som anmärkningsvärt. Totalt handlar det om 5,6 miljoner som företaget inte har fått in.

Det var också detta som var huvudorsaken till konkursen.

Företaget började gå dåligt under 2008. Då ställde man in sina betalningar, med ett erbjudande att leverantörerna kunde få aktier istället för pengar.

I förvaltarberättelsen konstaterades att detta visserligen löste skuldfrågan, men inte påverkade företagets förmåga att dra in pengar.

I början av 2010 gick företaget i konkurs. Vilket drabbade ett 40-tal leverantörer.

– Vi behövde pengarna. Vi reder upp det, men det är inte roligt. Det hade så klart varit roligare att kunna köpa en maskin eller så för de pengarna istället för att bara förlora dem, säger en av leverantörerna, som är besviken på ulricehamnsföretagaren som drev företaget.

– Han var ju vältalig och jag trodde på honom.

Leverantören säger också att han skrev ett brev till konkursförvaltaren där han ifrågasatte om företagets agerande är lagligt. Han tycker också det är anmärkningsvärt att företagaren fortfarande är verksam i samma bransch.

Efter konkursen uppstod misstanke om brott och i februari i år anmälde konkursförvaltaren ärendet till polisen.

Detta säger åklagare Boel Widenheim Eriksson vid ekobrottsmyndigheten, som handlägger ärendet, och hon bekräftar att det har inletts en förundersökning. Brotten rubriceras som vårdslöshet mot borgenär samt bokföringsbrott. Hon kan inte gå in på vem det är som misstänks eller om det är flera personer i företaget.

Ulricehamnsföretagaren nekar till att ha gjort något brottsligt, men ångrar att företaget exporterade varor så länge utan att få tillräckligt betalt.

Han har själv förlorat pengar i samband med konkursen.

– Jag är den som satt in mest pengar och fått mest stryk på alla sätt. Jag vill egentligen inte tänka på hur mycket pengar jag har förlorat. Då blir jag bara sur på mig själv, säger han.

Företagaren tycker nu att det är han som får bära ”hundhuvudet”, att han inte känner något stöd från de övriga som var engagerade i bolaget, trots att de som satt i styrelsen på slutet är lika skyldiga som honom för sakernas tillstånd.

Men egentligen vill han inte klandra eller älta.

– Jag står för vad jag har gjort. Det finns inget annat att göra än att se framåt och göra det bästa av situationen.