Bredningsledare Birgit Andersson svarar på UT-läsarnas frågor
Exakt vad i skollagen är det som gör att skolor med lågt elevunderlag inte kan finnas kvar?
– Kravet på att det ska finnas legitimerade lärare med behörighet. Dessutom ska elever få betyg från och med årskurs sex. Konsekvensen av det blir att man måste anställa fler lärare, för att kunna garantera en likvärdig undervisning, oavsett vilken skola eleven går i. Och för att kunna se till att betygssättningen sker i enlighet med bestämmelserna.
– Tidigare kunde lärare vid små skolor undervisa i de flesta av ämnena. I dag är det krav på specialisering. En lärare har exempelvis matte och NO, någon annan har kanske svenska och SO. En konsekvens av detta blir att de tjänster vi i så fall skulle tillsätta vid skolorna inte skulle komma upp i heltid.
– Ytterligare en faktor gäller möjligheten att få jobba i arbetslag. Exempelvis måste en lärare i SO-ämnen ha en kollega med samma ämnen att diskutera med.
Varför kan inte elever i centralorten föras över till ex vis Marbäcksskola, istället för tvärtom?
– Erfarenheten säger att föräldrar som bosätter sig i centralorten gör det för att ha nära till service. Och samtidigt är det svårt att få föräldrar med barn i centralorten att skjutsa barnen ut till en skola utanför Ulricehamn. Vi som har valt att bo på landet får vara beredda på att ta konsekvenserna av att elevunderlaget minskar.
Hössna är också en skola med lågt elevantal, och ligger precis som Marbäcks skola nära Ulricehamn. Hur resonerade beredningen i detta fallet?
– På samma sätt som runt de andra skolorna där elevunderlaget också är lågt. Vi tycker det är viktigt att kunna erbjuda skolor i gränstrakterna mot andra kommuner. Det är viktigt att vi kan behålla våra barn och unga i den egna kommunens skolor.
Så där väger ni in intresset av samhällsservice?
– Ja, skolor i gränstrakterna har utifrån det en strategisk placering. De skolor som föreslås läggas ner ligger mellan andra, mer strategiskt placerade skolor.
En omfattande om- och tillbyggnad och gjordes vid Marbäcks skola för bara några år sedan. Hur rimmar den satsningen med ett förslag nu att skolan ska läggas ner?
– Tidigare investeringar i skolbyggnader är något som vi över huvud taget inte haft i uppgift att väga in i vårt förslag. För övrigt tycker jag att alla skolelever är värda en vettig skolmiljö. Det gäller även de skolor som föreslås läggas ner. Eleverna där kommer att gå kvar till en stängning blir aktuell. Och då har de rätt till bra skolmiljö.
Ditt besked till dem som ifrågasätter beredningens förslag?
– Att de kan kontakta kommunstyrelsen. Vi har lagt ett förslag. Det är till politikerna i kommunstyrelsen som man kan lämna synpunkter och argumentera för vad man tycker innan ett färdigt förslag läggs fram för kommunfullmäktige.
