Ännu inga bygglov för vindkraftverk
Artskyddsförordningen kallas den. En ganska ny svensk lagstiftning som bygger på EU-direktiv. Syftet är att skydda vissa utpekade arter. Förordningen ska beaktas vid varje tänkbar förändring, antingen det handlar om ny detaljplan, eller - som i det här fallet - etableringar av vindkraftverk.
Det är tillämpningen av artskyddet som är skälet till att det ännu inte börjat byggas några vindkraftverk i Ulricehamns kommun.
Orsak: processen är både omfattande och svår att genomföra. Anledningen till detta är att lagen är ny och att inte ens myndigheterna har någon riktig koll på hur den ska tillämpas i praktiken.
– Det är en jätteknepig lagstiftning. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor även om dessa förbättras successivt. Att kartlägga eventuella risker är en stor sak som kan vara komplicerad. Både för den sökande och för oss på myndigheten, säger Peter Wredin, kommunekolog i Ulricehamns kommun
För vindkraft är det främst arter som flyger som är i riskzonen och måste beaktas.
– Exempelvis har vi smålom som dagligen gör långa flygturer mellan häckningsplats och sjöar för att hämta föda. Men även fladdermöss är en artgrupp som kan råka illa ut, säger Peter Wredin.
I praktiken är det den sökande som ska undersöka och utreda risken för att arter kan ta skada till följd av det ingrepp eller byggnation som planeras. En inte helt enkel uppgift.
Ett exempel: Antag att det förekommer smålom i det område som någon vill bygga ett vindkraftverk. I det fallet skulle ett myndighetskrav kunna vara att varje tänkbar flygrutt kartläggs. Eller att man kontrollerar att inga lommar flyger i det område som verket ska placeras i. Utifrån detta ska en bedömning göras huruvida det tänkta vindkraftverket kan resultera i att fåglar skadas genom att flyga in i vindkraftverket.
– Samtidigt gäller det att sätta en rimlig gräns för hur långt skyddet ska sträcka sig, konstaterar Peter Wredin.
Han påpekar att Ulricehamns kommun trots allt kommit en bit på vägen med att tillämpa den nya lagen.
– Samtidigt är jag rädd att det fortfarande finns kommuner som inte har koll på detta. Visserligen har länsstyrelsen tillsynsansvaret. Men risken är att något ärende slinker igenom utan att artskyddet vägs in.
Hittills har inga ansökningar om vindkraft i Ulricehamns kommun fått klartecken. Detta trots ett relativt stort intresse.
– Att bygglov och miljötillstånd försenas kan till stor del förklara av artskyddsförordningen, säger Peter Wredin.
Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag på områden av riksintresse för vindbruk i landet. Dessa områden beslutades av Energimyndigheten i maj 2008. Idag finns det ett anspråk på riksintresse för vindbruk inom stora delar av Ulricehamns kommun samtidigt som intresset för vindkraft har ökat markant under de senaste åren.
För närvarande finns ett 50-tal aktuella frågeställningar och ärenden gällande vindkraftetableringar i Ulricehamns kommun. Dessa ansökningar behandlas antingen av kommunen, eller - om det är större verk - av länsstyrelsen.
För att underlätta vid kommunens prövning av vindkraftärenden och för de som vill etablera vindkraftverk har en vindkraftspolicy tagits fram. Den tjänar som underlag vid ansökningar om bygglov för vindkraft.
Sedan den gällande översiktsplanen togs fram har förutsättningarna för en utbyggnad av vindkraftverk förändrats.
De områden som i översiktsplanen utpekades som lämpliga för vindbruk behöver kompletteras för att kunna tillgodose den aktuella utvecklingen. En större utredning har påbörjats och beräknas vara klar om cirka 1,5 år. Nuvarande vindkraftspolicy är avsedd att gälla under tiden denna utredning pågår.
