55-årig kvintett tar ton i parken

I 55 år har orkestern fungerat, lika länge som dansbandet Sven-Ingvars från Värmland.

– Vi har faktiskt spelat nonstop-dans med Sven-Ingvars, säger Metrokvintettens nestor, trumslagaren Bengt Nyberg från Borås. Det var vid en danstillställning i Småland.

Men låt oss ta allt från början.

Bengt Persson var en av flera musikanter i Mats Rampes orkester. 1956 drog sig fyra medlemmar ut ur den orkestern för att tillsammans med ytterligare en musiker bilda Metrokvintetten.

Denna orkester kom att bli mycket efterfrågad bland folkparkerna och spelade dansmusik från Malmö i söder till Östersund i norr.

– Det var en jobbig tid, minns Bengt. Vi repeterade tisdagar och torsdagar och var ute och spelade onsdagar, fredagar, lördagar och söndagar. Det var lite hårt när man kom hem klockan sex på morgonen och skulle ställa sig och rita kostymer klockan sju. Vi hade ju vanliga jobb också.

Att spela dansbandsjazz var efterfrågat vid den tiden, men 1972 hade intresset för denna musikform minskat bland de dansande.

– Då hade rockmusiken tagit över, konstaterar ulricehamnaren Stig Nordlund, som kom med i gruppen i början av 90-talet.

Inte så att instrumenten lades på hyllan 1972. Kvintetten fortsatte att spela, dock inte i folkparkerna, och dessutom spelade fyra av medlemmarna på krogar och andra estrader.

– 1973 och 74 hade vi jobb i Danmark och året efter hade vi spelningar på Mallorca, fortsätter Bengt, då med kvartetten.

Man fick också spela dansmusik under en vecka på Polketten på Liseberg.

I början av 1990-talet blev det något av en pånyttfödelse för Metrokvintetten. Man hade då tagit fram en pärm med gamla noter.

Då enrollerades den mångsidige musikanten Stig Nordlund i bandet. Här blev hans uppgift att spela kontrabas.

– Vi följde de gamla noterna och spelade precis så som kvintetten lät från början, säger Stig.

Uppenbarligen är denna musikform något som tilltalar en mogen publik. Det rör sig om låtar som är välkända för de flesta, exempelvis It?s only a paper moon, On the sunny side of the street, Fly me to the moon och Vi möts igen. Den sistnämnda har blivit något av en signaturmelodi för Metrokvintetten.

Nu, under senare tid, rör det sig inte längre om att resa land och rike kring. Nu handlar det mest om att spela i närområdet.

– Vi har väl en 15-16 spelningar om året, säger Stig, ofta i kyrkor.

Varje år spelar kvintetten i Ulricehamn, denna gång blir det i Stureparken eller, vid dåligt väder, i musikskolan.

Det är inga ungtuppar som utgör kvintetten. Äldst är Bengt Nyberg, 81, och yngst är gitarristen Christer Svensson, 48.

Att tänka på pensionering från musiken är det ingen som tänker på.

– Vi håller på så länge vi orkar och tycker att det är roligt, konstaterar Bengt Nyman, med ett kraftfullt instämmande från Stig Nordlund.

Kvintettens medlemmar är Stig Nordlund, bas, Janne Reinholdsson, piano, Christer Svensson, gitarr, Jan-Ove Stappe, saxofon, och Bengt Nyberg, trummor.

Stig hör hemma i Ulricehamn, de övriga kommer från Borås.