20 kyrkor i Ulricehamns kommun stängs i vinter

I Ulricehamns pastorat finns 28 kyrkor och ett kapell. Under vintern bommar man igen 20 av dessa. Huvudorsaken är att spara pengar på att slippa värma de stora kyrkorummen under vintern, med de höga kostnader som det medför.

– Men egentligen är inte detta inte en superdramatisk åtgärd för oss, säger pastoratets fastighetschef Boje Elebo.

Han förklarar att i Ulricehamn har svenska kyrkan en historia av att arbeta med kallställning av kyrkorummen vintertid. Dock inte fullt ut under pandemin, då fler kyrkor än vanligt var öppna för gudstjänster, för att sprida ut kyrkobesökarna och minska smittorisken.

Den stora skillnaden nu mot tidigare år är att det finns större pengar än vanligt att spara på att minska energiförbrukningen för uppvärmning, när elpriserna stigit kraftigt. En sak som ytterligare eldar på för kallställning är det faktum att många av pastoratets elavtal ska skrivas om vid årsskiftet.

– Vi köper årligen in 1,5 miljoner kilowattimmar och det är lätt att förstå vad det gör för kostnaderna med en prisökning på mellan en och ett par kronor per kilowattimme, konstaterar fastighetschef Boje Elebo.

I praktiken innebär kallställningen att man i olika grad drar ner på uppvärmningen av i de 20 aktuella kyrkorna. Effekten av det blir att vinterns gudstjänster och allmänna sammankomster genomförs som planerat, men flyttar in i församlingshemmen istället. Perioden det rör sig om är från dagen efter Trettondagen 7 januari, till Palmsöndagen 2 maj, då påskfirandet inleds.

– Vi har valt den perioden för att kunna fira de stora högtiderna i kyrkorna. Normalt sett infaller också den kallaste perioden på året under de här månaderna, förklarar Boje Elebo och tillägger:

– Men om någon har en stark anledning till att boka in ett bröllop, ett dop eller en begravning i någon av de kallställda kyrkorna, så säger vi ja till det och öppnar upp.

UT träffar Boje Elebo i Tvärreds kyrka, som finns på listan över kyrkor som stänger. Och det finns goda skäl till det, då den slukar lika mycket el som åtta normalstora villor på ett år.

– Det här är vår största kyrka, den värms med direktverkande el och den är inte tilläggsisolerad på något sätt. Vi förbrukar 110 000 kilowattimmar på ett år för att värma den.

Inne i kyrkan jobbar elementen fortfarande för högtryck och det är behagligt varmt. Men hur klarar sig då kyrkorum och inventarier när kvicksilvret sjunker inomhus? Fukt är det som möjligtvis kan ställa till det, enligt Boje Elebo.

– Kyrkorna klarar sig bra, de är byggda i en tid före centralvärmens intåg och tål temperaturväxlingar. Textilier och målningar påverkas inte av temperaturskillnaden i sig, det är den relativa luftfuktigheten som kan ställa till det och skapa mögeltillväxt. Men de flesta av våra kyrkor, som här i Tvärred, har värmestyrningssystem som kontrollerar luftfuktigheten. Och där vi inte har det har det inte varit några problem tidigare, så jag är inte orolig.

Det nedsläckta kyrkorummet är tack vare stora fönsterytor ändå relativt ljust. De äldre englasfönstren i Tvärreds kyrka är nyligen renoverade och innanför sitter eftermonterade innerfönster. Men att byta mot moderna treglasfönster i syfte att sänka energiförbrukning är det inte tal om enligt Boje Elebo.

– Alla förändringar vi gör måste godkännas av Länsstyrelsen och göras med antikvarisk medverkan. Och när det gäller fönster så har vi förhållningssättet att återställa det som finns. Vi förvaltar kulturbyggnader och vill samverka för att bevara byggnadernas kulturvärden.

Har skapandet av det nya storpastoratet haft någon inverkan på vilka eller hur många kyrkor som kallställs under vintern?

– I praktiken är det inte så stor skillnad, det här arbetet har funnits i organisationerna var för sig tidigare och är inte en konsekvens av sammanslagningen. Kallställningarna hade gjorts ändå.

Pastoratet arbetar också långsiktigt för att trygga energiförsörjningen. Under 2023 kommer bergvärme installeras i Ulricehamns kyrka. Och till Tvärreds kyrka är en solcellsanläggning beställd. Den kommer enligt Boje Elebo producera tillräckligt för hela församlingshemmets elförbrukning. Den ska monteras på församlingshemmets tak i söderläge, så fort det finns någon som kan utföra jobbet. Väntetiderna är långa, men det handlar om långsiktiga investeringar och i pastoratets framtidsplaner finns just nu också ytterligare tre solcellsanläggningar.

– Jag skulle gärna testa och se om man får sätta solceller på kyrkobyggnader också. Men vi tar de lätta projekten först.