Svenskarna ska förmås jobba längre
Det är två delar i den principöverenskommelse om framtidens pensioner som riksdagspartierna i den så kallade pensionsgruppen enats om.
Som väntat ska åldersgränsen för när man tidigast får ta ut allmän pension höjas stegvis. Från dagens 61 år till 62 år 2020, till 63 år 2023 och till 64 år 2026.
Höjningarna sker för att pensionssystemet inte ska urholkas när vi lever allt längre.
– Jag tror att många har insett att detta kommer att komma för vi lever allt längre. Ska vi klara framtidens pensioner så behöver vi jobba lite längre, säger Kristdemokraternas ekonomisk politiske talesperson Jakob Forssmed.
Han tycker att den stegvisa höjningen av åldersgränsen är "varsam".
Den faktiska genomsnittliga pensionsåldern är i dag 64,5 år. Enligt Forssmed är tanken att den ska pressas upp motsvarande de regeländringar som nu ska införas.
Åldersgränsen för när garantipensioner tidigast får tas ut höjs från 65 år till 66 år. Framförallt Socialdemokraterna har varit oroade för att många inte ska orka jobba så länge. Därför införs en möjlighet att också ta ut garantipension efter 44 år i yrkeslivet.
Partierna i pensionsgruppen, S,MP, M, C ,L och KD, är också överens om att situationen för de fattigaste pensionärerna ska stärkas.
– Det har vi kämpat för i många år, säger Forssmed.
Överenskommelsen innebär att ett tilläggsbelopp införs för garantipensionen och att taket för bostadstillägget höjs. Hur mycket mer pengar det handlar om är oklart. En utredning ska lägga fram förslag i februari.
– Det kommer att bli märkbara förbättringar. Meningen är ju också att de ska kunna finnas på plats snart. Vi kommer att arbeta för det och det är realistiskt att de kan finnas på plats redan 2019, säger Forssmed.
Överenskommelsen innebär också att rätten att få arbeta kvar höjs från 67 år till 69 år. För Liberalerna har den förändringen varit viktig.
– Det finns läkare och lärare som behövs i välfärden som i dag pensionerar sig vid 67 mot sin vilja, säger L:s ekonomisk politiske talesperson Mats Persson.
Överenskommelsen innebär dock en viss anpassning till arbetsgivarnas kritik. Det ska gå snabbare att säga upp anställda över 67 om det finns saklig grund eller arbetsbrist.
– Vi har lyssnat på kritiken som många arbetsgivarorganisationer lyft fram. Det är ett sätt att underlätta för arbetsgivaren, men naturligtvis också stärka rätten att vara kvar på arbetsmarknaden, säger Persson.
Även premiepensionssystemet ska förändras. Större krav ska ställas på de fonder som deltar i systemet. Oseriösa aktörer ska rensas bort genom bättre kontroll av vilka fonder som ingår i systemet. I ett första steg ska det 30-punktsprogram som Pensionsmyndigheten lagt fram införas.
Uppstramningarna kommer att leda till att antalet fonder minskar "avsevärt", skriver pensionsgruppen i en debattartikel.
Tanken med pensionsöverenskommelsen är att pensionssystemet ska stärkas, men det innebär inte någon generell höjning av pensionsnivåerna. Än så länge finns det inte heller något förslag om att höja pensionsavgifterna.
Pensionerna kommer dock att bli högre för de som jobbar längre än vad de tidigare tänkt.
Enligt Liberalernas Mats Persson var just höjningen av åldersgränserna svårast att komma överens om.
– Det har suttit långt inne kring åldersfrågan, att få höjd pensionsålder. Det har varit en tuff fråga, säger han.
– Jag tror att det finns en förståelse hos svenska folket att när vi lever allt längre så måste människor få möjlighet att arbeta längre.
