Regeringen kan bädda för mer reformer
– Det kan få politiska konsekvenser, säger Andreas Wallström.
– Om det är så att regeringen ser att reformutrymmet har ökat kan det göra att man kommer med ytterligare reformer redan för 2018, tillägger han.
I Finansdepartementets senast föregående prognos, presenterad i december, låg tillväxtprognosen på 2,8 procent i år och 2,2 procent per år under 2019–2020. Det kan jämföras med den preliminära tillväxtsiffran för 2017 på 2,5 procent.
I Riksbankens senaste penningpolitiska rapport antogs årets tillväxt hamna på 2,8 procent följt av en inbromsning till 1,8 respektive 2,0 procent under åren 2019 och 2020.
Nordeas ekonomer räknar med en tillväxt på 2,6 procent i år och 2,0 procent nästa år, medan kollegorna på storbanken SEB nyligen lade fram en rapport där tillväxtprognosen för Sverige låg på 2,6 procent i år och 2,4 procent 2019.
Prognosen för arbetslösheten låg i regeringens decemberprognos på 6,1 procent under åren 2018–2020, mot fjolårets nivå på 6,7 procent.
– Om det är någonstans som regeringen sticker ut så har det sedan en tid varit just på arbetslösheten, där de har en optimistisk prognos i förhållande till de flesta, säger Wallström.
Han tror att det handlar det om att regeringen ser mer positivt på de åtgärder som planeras på arbetsmarknaden än många andra bedömare.
Den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga budgetöverskottet, beräknades av Finansdepartementet i december till 0,9 procent 2018 och 2019 och 1,4 procent 2020. Högre skatteintäkter än väntat i den starka konjunkturen kan göra att regeringen höjer det beräknade överskottet ytterligare, enligt Wallström.
Prognosen för den offentliga sektorns skuld pekade i decemberprognosen från Finansdepartementet mot 32,5 procent av BNP 2020, ned från fjolårets 39,6 procent.
