Bättre företagsklimat i Ulricehamn – Tranemo en raket i rankingen

Svenskt näringslivs årliga ranking har under senare år inte varit någon jättemunter läsning för de båda kommunerna i UT:s utgivningsområde. Men i år visar de lokala företagens enkätsvar att en rejäl uppryckning skett på flera fronter.

Ulricehamn klättrar för andra året i rad, den här gången alltså 39 placeringar och tar nu plats 104 av landets 290 kommuner. Det är den bästa placeringen kommunen haft sedan 2017, då man var nummer 100 på listan.

Den största förbättringen tycker företagen finns inom dialogen med kommunens beslutsfattare och kommunens information till företagen. Även kommunpolitikernas attityd till företagande och tillgången till kompetens har förbättrats. Och när det gäller det sammanfattande betyget delar företagen ut snittbetyget, 3,62 på en skala upp till 6,0 – vilket är högre än rikssnittet på 3,46.

Kommunchef Gustaf Olsson betonar också att det är det sammanfattande betyget som är det allra viktigaste.

– Det finns många saker som påverkat i positiv riktning, men någonstans har vi ju tillsammans bestämt oss – i den kommunala förvaltningen, inom vår politik och i näringslivet – att vi ska förbättra detta. Vi var nere och dök för två år sedan, sen har vi jobbat intensivt med det här, säger Gustaf Olsson.

– Sen är det ingen kärnfysik. Mycket handlar om att skapa en bra dialog mellan varandra.

Det finns fortfarande några sorgebarn och allra sämst tycker företagen att kommunens service och bemötande vid handläggning av företagsärenden är. Där sjunker Ulricehamn 20 placeringar till en 215:e plats. De kommunala tjänstemännens attityder till företagande får fortsatt en låg placering (187), även om en viss förbättring kan skönjas.

– De delarna vet vi att vi behöver jobba med. Nu bygger rankingen på en undersökning där svaren lämnades in i februari, men det är klart att vi måste bli bättre här. Mycket handlar om dialog. Ibland måste man leverera ett negativt beslut, men det handlar också om hur man gör det. Vi behöver bli mer delaktiga i processen fram till beslut och hjälpa företag och personer att göra rätt, säger Gustaf Olsson.

Den allra största försämringen tycker företagen är påverkan av brottslighet och otrygghet. Där rasar Ulricehamn hela 86 placeringar, till en 154:e plats.

Om Ulricehamn tar ett tydligt kliv på listan, så är Tranemos skutt uppåt att betrakta som jättelikt.

Fjolårets 190:e plats byts nu mot en 99:e – en förbättring med 91 placeringar, med andra ord.

– Jätteroligt, verkligen. Det är en medveten handling från vår sida i samverkan med andra parter. Kul att det har gett resultat, säger Manda Schillerås, näringslivschef på Tranemo kommun.

Ännu större är förbättringarna inom flera av de områden som företagen fått bedöma. Både när det gäller kommunens upphandling och tillgången till kompetens har Tranemo klättrat med över 120 placeringar. Kommunens service och bemötande, samt attityden från både politiker och tjänstemän har också blivit betydligt bättre. Bara ett fåtal områden har försämras och då endast i väldigt liten utsträckning.

– Som chef är jag väldigt stolt över mina medarbetare. Många som jag och vi har rekryterat till kommunen är väldigt duktiga på att svara upp på frågor och vara snabba på bollen. De hör av sig, ringer tillbaka och får till möten. Vi har fått till en bra struktur på ärendehanteringen, säger Manda Schillerås.

– Politikerna har också blivit mycket tydligare, är mycket mer delaktiga och visar större intresse för de här frågorna.

Tranemos klättring är den sjätte största i hela landet. Och när man tittar på liknande kommuner, så hamnar både Tranemo och Ulricehamn på goda placeringar.

De båda kommunerna räknas till gruppen Lågpendlingskommun nära större stad och där blir placeringarna fyra och femma av totalt 24 kommuner.

Vårgårda är i vanlig ordning bäst i klassen och tar för tredje året i rad en nationell förstaplats. Herrljunga är åtta i landet, men övriga Sjuhäradskommuner hamnar bakom Tranemo och Ulricehamn i rankinglistan.