Annons
Nyheter

Låga elpriser dämpar vindkraftutbyggnad

Sjunkande produktionskostnader. Men den hårda konkurrensen på elmarknaden med låga elpriser har dämpat intresset för att bygga ut vindkraften.
Ulricehamn • Publicerad 29 oktober 2016

Den höga utbyggnadstakten av vindkraft för några år sedan har dämpats. Orsaken är bland annat sjunkande elpriser och den hårda konkurrens som råder på elmarknaden.

Samtidigt fortsätter produktionskostnaderna för ny vindkraft att sjunka.

Annons

De låga el- och elcertifikatpriserna gör att det endast är de bästa (ekonomiskt lönsamma) projekten som kan förverkligas. Det visar en ny studie från Energimyndigheten. Studien bygger på intervjuer med ett tjugotal aktörer på vindkraftsmarknaden i Sverige.

– Teknikutvecklingen inom vindkraftssektorn går snabbt, samtidigt råder en hård konkurrens på elmarknaden med låga elpriser och elcertifikatspriser. Det pressar kostnaderna nedåt, säger projektledare Maria Stenkvist på Energimyndigheten.

Men trots låga och sjunkande produktionskostnader är situationen i vindkraftsbranschen pressad. Enligt rapporten täcker intäkterna från elen som vindkraften producerar idag bara kostnaden för de billigaste vindkraftsprojekten. Den utvecklingen främjar aktörer som har låga avkastningskrav.

Energimyndigheten slutsats är att det bara är de allra bästa projekten som kommer att förverkligas med de förutsättningar som råder idag och att det främst är investerare som har projekt med goda vindlägen, låga kostnader och små avkastningskrav som kommer att investera i svensk vindkraft under de närmaste åren.

Lars Andersson, chef för enheten för förnyelsebar energi vid Energimyndigheten, tror att efterfrågan på vindkraft kommer att öka, sett över lång sikt.

– En faktor som talar för det är överenskommelsen om begränsning av utsläpp av växthusgaser, Parisavtalet. I förlängningen är det en fråga om överlevnad, säger Lars Andersson.

Finns risk att vissa företaget i branschen tappar sugen innan lönsamheten ökar för vindkraft?

– Det har vi redan sett. Det sker en omstrukturering genom att större ägare köper upp mindre. Det är en utveckling som troligen kommer att fortsätta.

– Vi ser också att utländskt kapital kommer in. De ser att vindkraft ger låg men säker avkastning. Ett tecken på detta, är att stora pensionsfonder går in som ägare.

– Situationen är tuff nu, men inom de närmaste 10-15 åren kan det bli en relativt stor utbyggnad av vindkraft.

Annons

Vad gör ni för bedömning av utvecklingen av vindkraft i Ulricehamns kommun, som bedöms ha ett relativt fördelaktigt läge för vindkraft?

– Svårt bedöma då förutsättningarna kan variera kraftigt också lokalt. Förutom lokala förhållanden påverkar faktorer som höjd och utrustning.

Vilken utveckling och vilka faktorer/förändringar skulle göra vindkraften mer intressant i bemärkelsen att fler projekt kommer att förverkligas?

– Bilden av att det nu skulle vara en låg aktivitet på den svenska vindkraftmarknaden är missvisande. Nedgången de senaste åren har skett från en rekordhög nivå. Det byggs en hel del vindkraft i dag.

– En viktig faktor som kan påverka utvecklingen i en för vindkraft positiv riktning gäller att få ett pris på koldioxid. Här kan EU spela en viktig roll genom att få till en skärpning av handeln med utsläppsrätter. Det skulle ge bättre ekonomiska förutsättningar för vindkraftsel, säger Lars Andersson.

Så funkar elcertifikat

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i Sverige sedan år 2003.

De energikällor som har rätt att tilldelas elcertifikat är vindkraft, viss vattenkraft, vissa biobränslen, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk. Ett elcertifikat tilldelas den som i en godkänd anläggning producerat och uppmätt en megawattimme el.

Den som är kvotpliktig enligt lagen om elcertifikat måste köpa en viss andel elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning eller elanvändning.

Den svenska riksdagen har beslutat om ambitionshöjning i elcertifikatsystemet till 2020. Beslutet innebär att ambitionen ökar från 26,4 TWh till 28,4 TWh förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2012.

(Källa: Energimyndigheten)

Christer SeldevallSkicka e-post
Så här jobbar Ulricehamns Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons