Pelle, 34, bakom Bolagets megahit Kan inte gå – Sveriges mest streamade låt

Bolaget, Moonica Mac, Andy and the Rockets och Carl Norén.

Förutom att de alla är en del av Dalarnas omfattande tillskott till den svenska musikscenen har de ytterligare en sak gemensamt.

De jobbar allihop tillsammans med Pelle Andersson, tidigare ulricehamnare och grundare av resurs- och produktionscentrumet Dalapop.

– Vi är som ett slags hybrid mellan skivbolag och bokningsbolag, samtidigt som vi inte är något av det. Dalapop fungerar som en motor för att hjälpa folk gå från semiprofessionellt till professionellt, säger Pelle Andersson, i en telefonintervju från hemmet i Borlänge.

Här har han bott sedan han arbetade som presskontakt på Peace and love tills festivalen gick i konkurs 2013.

– Jag kände att jag hade etablerat mig rätt bra i Dalarna och att jag nog skulle bli kvar här. Jag frilansade en del och fick en tjänst som kulturutvecklare på Borlänge kommun. Det var en omställning, att komma in i den byråkratin.

– Men jag hade tidigare spanat in en organisation som heter BD Pop, ett regionalägt bolag som jobbar med musikutveckling i Norrbotten och tänkte att man kunde göra något liknande här. Så vi kickade igång Dalapop 2017, som ett offentligt finansierat centrum för att jobba med musik i Dalarna, och det har onekligen gått bra.

Dalapop stöttar artister i allt från utgivning av musik till bokningar av festivaler och konserter. Artisterna själva står fortfarande för den konstnärliga biten. För Pelle Andersson passar det bra, då han redan som ung lockades av det strategiska i musikbranschen.

Uppvuxen i Ulricehamn började han som barn spela gitarr på Ulrikaskolan. I tonåren blev han basist i Boråsbaserade punkbandet Snorting Maradonas, som fick ett oväntat stort genomslag tack vare skriverier i Expressen.

– Vi släppte en ep 2006 som var en slags satir över kungahuset och kungens klavertramp. Låten plockades upp av Expressen som satte oss på löpsedeln där det stod att vi sextrakasserade kungahuset, berättar Pelle Andersson.

Uppmärksamheten efter artikeln blev enorm och bandet hade utsålda spelningar i månader efteråt.

– Vi blev hela tiden förknippade med det där, när man presenterade oss var det som de som hade häcklat kungahuset. Så här i backspegeln var det en kuplett som var ganska harmlös, men vi blev omskrivna i hela Norden och ända borta i El Salvador. Det var en liten rolig ungdomssynd.

Under gymnasiet gick Pelle på estetprogrammet på Tingsholm, men hoppade av då själva musicerandet och repandet inte var det som intresserade honom med musik.

Istället sökte han sig till rockgymnasiet i Hultsfred där han fick fördjupa sig i musikbranschen på fler plan.

– Jag var intresserad av grejerna runt omkring, med ekonomi och hela den biten. När det applicerades på musikbranschen gjorde det att jag fattade min grej och det gick väldigt bra.

Från rockgymnasiet var det ett naturligt steg att börja jobba på Hultsfredsfestivalen, och efter några år hamnade han som sagt på Peace and love och Dalapop.

I dag jobbar du alltså med precis det du var intresserad av som ung?

– Jo, men så är det ju. Dalapop är ett eget initiativ och idé från början till slut, vi har kunnat utforma det utifrån de behov som faktiskt finns. Det tror jag är receptet till att det blivit så framgångsrikt, både jag och min kollega Daniel som driver Dalapop har erfarenhet av att veta vad musiklivet behöver.

En av de största framgångarna är att ett av de band som Dalapop jobbar med, Bolaget, i år stod för den mest streamade svenska låten på Spotify, ”Kan inte gå”.

– Det var helt galet egentligen. Låten släpptes för ett år sedan men brakade fullständigt i somras tack vare en Youtubevideo från Marcus Dübois. Så det tog ett halvår innan den nådde toppen, vilket också är spännande och visar att en låt inte dör två veckor efter att den är släppt.

Hur är det att ha bidragit till en sådan framgång för bandet?

– Det är jättehäftigt, så klart. Det är något man kanske inte trodde man skulle vara med om. Men framför allt gläds vi med grabbarna, det här är deras förtjänst i grund och botten.

Hur är det att ha den här rollen i någons karriär?

– Jag tycker det är helt perfekt för det är där jag vill vara, att man är både ett konstruktivt bollplank i artistens konstnärliga process, men också i strategin vilket jag tycker är det roliga. Det är en så extremt konkurrensutsatt bransch så alla strategier kan inte vara desamma, utan det gäller att hela tiden hitta det unika.

Så det finns inget givet framgångsrecept för ett band att lyckas?

– Nej, det skulle jag inte säga. Det handlar om en kombination av tre saker – artisteri, smartness och tajming. Och tajming är svårt att förutse.

För hans egen del är musicerandet nästan lagt på hyllan.

– Det är inget jag sörjer, samtidigt som det alltid är roligt att spela. Men det är inte aktuellt att återförena ett band eller så, det värsta jag vet är när folk återförenas och det låter värre än förr.