Naturen blev övermäktig – då fokuserade konstnären Eva Wilms på en liten, grå sten

I somras befann sig Eva Wilms på konstnärsresidens i Lofoten. Tanken var att hon skulle måla och gestalta landskapet, men när hon väl var där skulle naturen visa sig vara för mäktig. Det blev för överväldigande för att gestalta, så istället rörde hon sig i det storslagna landskapet. Och på en av sina promenader hittade hon en liten, grå sten.

– Den tog jag med mig in till mitt rum på konstnärsresidenset, och så började jag titta på den, teckna den. Jag vred och vände på den, och verkligen studerade den, under tio dagar. Då upplevde jag att den här stenen började kommunicera med mig, berättar hon.

Hon upplevde att stenen uttryckte en längtan efter att bli lättare.

– Jag började teckna en skugga under den, så den lyfte från pappret.

Några månader innan resan till Lofoten förlorade Eva Wilms sin livskamrat sen 37 år, och hon menar att det hon mötte i stenen var en spegling av det hon själv kände.

– Stenens längtan var min längtan, att bli lättare.

Hon ägnade residensets tio dagar helt åt den lilla stenen, och Lofotens dova färger letade sig in i verken. När hon sen kom hem igen lät hon förstora och trycka upp verken på ett tygtryckeri i Borås, och nu omger de sex tygerna besökaren på Galleri SM Art, där Eva Wilms ställer ut för första gången. I rummet ligger stenen på ett podium.

– Det är en väldigt fin gallerist tycker jag, som uppmuntrade just det här att renodla en utställning med ”The longing stone”, och inte splittra sönder den med en massa annat. Det var just det jag hade tänkt, så det var så roligt att han stödde det.